Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAO TILL UVLAKDS KYRKOHISTORIA 95
äfven såsom en arbetsam och plikttrogen stiftschef. Icke hel-
ler hans styrelsetid blef läng. Han afled nämligen d. 5 april
1706^. Mindre välkänd är den siste generalsuperintendenten
i landet under den svenska tiden Gabriel Skragge, som d. 16
juni 1707 kallades till sin plats frän superintendentsämbetet på
ösel. Han egde en mångsidig lärdom och var äfven hemma-
stadd i det estniska språket, men hans lefnadssätt synes icke
varit oklanderligt Ytterst ottodox i sin åskådning visade han
mot olika tänkande stor ofördragsamhet. Han dog d. 2 aug.
1710 i Pemau några dagar före stadens kapitulation *.
Synnerligen mycket är oss icke bekant om konsistoriets
och dessa generalsuperintendenters verksamhet. Till beröm-
melse för Bergius länder det, att han hos Karl XII begärde,
att sekvestem på Fischers Haus- und Kirchenbuch måtte upp-
häfvas, sedan det förargelseväckande företalet blifvit borttaget
och ersatt med ett annat. Han lyckades också att vinna sin
afsikt I en resolution af d. 21 juli 1703 medgaf konungen
nämligen, att boken efter företalets borttagande skulle få bru-
kas, till dess en jämförelse skett med de äldre editionerna (de
estländska), och man pröfvat, om de gjorda ändringarna voro
nödiga eller icke. I senare fallet borde man vara betänkt på
en sådan upplaga, som kunde lända till allas gagn. Ett nytt
företal blef därefter insatt i boken och denna publicerad till
stor nytta för de estniska församlingarna ^
Skragge var det förbehållet att fästa sitt namn vid ut-
gifvande af ett annat arbete, som varit af betydelse för Liv-
land. Någon fullständig enhet i fråga om de kyrkliga cere-
monierna torde icke hafva förekommit i detta land under 1600-
talet, men i hufvudsak synes man rättat sig efter kyrkobruken
i Riga ^. Härmed var Karl XI dock icke till freds, utan ville
han, att den svenska handboken af 1693 skulle liksom kyrko-
lagen efterföljas inom hela hans rike. Han påbjöd därföre, att
^ Napiersky, Schriftatellerlexikon, art. Bergius, Beitrftgezur Gesch. der
Kirchen und Prediger in Livland h. 2 s. 13; Kelch, Contin. s. 543.
’ Napiersky, Schriftstellerlex. Nachträge von Bdse, art. Skragge.
■ Min afh. Förarbeten t den estn. öfversättningen af N. T. 17 15 s. 35.
^ I skr. t. öfverkonsistoriet d. 10 april 1691 uppger prosten Stftbner, att
det då var brukligt i hela landet, att man i ceremonierna rättade sig efter Riga.
Detta brak sfiges gen.-guv. Tott sökt främja. Skr. t. öfverk. 1686—91. Liv.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
