Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BroRAO TILL LIVLANDS KYRKOffiSTORlA 97
Stor uppmärksamhet har icke utgifvandet af de nu
nämnda nyttiga verken förorsakat, men kyrkostyrelsen i Pernau
har ändock lyckats att vinna rykte åt sig i kyrkohistorien,
ehuru detta rykte visserligen är af en tvifvelaktig beskaffenhet.
Det grundar sig nämligen på dess förföljelser af pietistema.
Men innan vi öfvergå till en framställning af dessa förföljelser,
torde det vara oss tillåtet att nämna några ord om den håUl-
ning, som man inom styrelsen förut intagit mot främmande
religionsbekännare och sekterister i Livland.
Vi vilja då allra först påpeka, att de för Livland gällande
religionsstadgama voro stränga mot reformerte och romerska
katoliker. De förre funnos väl hufvudsakligen i Riga. Dock
påstod öfverkonsistoriet 1644, att många adliga och arrendato-
rer vid Döna hyllade kalvinismen. På det hela taget utgjorde
emellertid anhängame af denna lära endast ett fåtal, och de
kunde därför svårligen uppväcka några allvarsammare farhå-
gor. Med långt större fruktan betraktade man de romerska
katolikerna, dels på grund af grannskapet till Polen, dels på
grund af de papistiska åsikter, som länge framträdde hos all-
mogen \ Både af politiska och religiösa grunder sökte man
med ängslig noggrannhet förebygga, att icke någon katolsk
propaganda blef drifven i landet. A andra sidan ville katoli-
kerna ogema afetå från ett missionsfålt, där de i början af
1600-talet skördat storartade framgångar. Vid underhandlin-
garna i Stuhmsdorf 1635 och i Oliva 1660 disputerades det
därför häftigt om hvilka rättigheter katolikerna skulle åtnjuta
i Livland. Polackame fordrade en viss religionsfrihet för dem,
så att mässan skulle fä läsas, om ej offentligen, så dock en-
skildt, under det att svenskame endast ville lofva dem per-
sonlig säkerhet och samvetsfrihet, men icke något »exercitium»
af deras religfion. I Stuhmsdorf stannade man vid att i korthet
bestämma, det Sverige under 26 års stilleståndet skulle inne-
hafva Livland under samma villkor som under det i Altmark
ingångna stilleståndet. För att hindra en oriktig tolkning af
^ Ännu Gezelius och Fischer omtala papistisk surdeg bland bönderna, sär-
sldldt hos de gamle. Till och med Ungt senare har samma iakttagelse kunnat
göras.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
