Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lOO FR. WESTLING
konungen, såsom vi veta, var afvogt stämd mot pietismen,
uteblefvo icke anklagelser och förföljelser mot dess hufvudmän
i Liviand.
När pietismen började att intränga i detta land, känna
vi icke, men antagligen var det redan under Fischers styrelse-
tid. Först under den stora ofredens dagar blef den emellertid
föremål för åtgärder från de styrandes sida.
Ett af oflfren för renlärighetsnitet var pastorn vid S:t Ja-
kobs kyrka i Riga Theodor Kroger, hvilken högt uppbars af
sin församling på grund af sin begåfning och sin fromhet.
Han ådrog sig beskyllning för pietism såväl genom sina pre-
dikningar som genom de coUegia pietatis han om söndagsef-
termiddagarne anställde. Anklagad dömdes han 1704 till af-
sättning af konsistoriet i Pernau ^ men härmed var saken icke
slut, ty följande år befallde konungen rådet att anställa en
undersökning i Livland angående Krogers lära och predik-
ningar. Rådet anförtrodde detta uppdrag åt generalsuperin-
tendenten Bergius, som med sig skulle adjungera stadskonsisto-
riet i Riga »och en eller annan professor af teologiska fakul-
teten i Pernau». Ett uppskot vållades likväl genom Bergius*
sjukdom och död, så att kommissionen först år 1707 inkom
med sin berättelse, hvilken vau* ofördelaktig för Kroger. Därpå
tillsattes i Stockholm en ny kommission, i hvilken bland andra
öfverho^redikanten Molin och trenne kyrkoherdar från huf-
vudstaden hade plats, och bvilken äfvenledes skulle inkomma
med berättelse efter att hafva tagit akterna i öfvervägande.
Märkligt nog erhöll denna kommission i viss mån en annan
uppfattning af målet än dess föregångare. Den afgaf nämli-
gen det utlåtande, att Krtiger väl i somliga afseenden varit
felaktig, men att han på ett tillfredsställande sätt förklarat sig
angående en del af de framställda beskyllningarna, och att
han i andra fall ej öfverbevisats om hvad man lade honom
till last Af rannsakningen fick senaten det intryck, att angif-
^ C or ne Ii US, Svenska kyrkans historia efter reform. Ils. 10. Enl. Richter,
Gesch. d. Ostseeprovinzen II, 2 s. 210 anklagades han iör kungL rådet af Rigas
öfriga prftster, emedan han ej ville fÖrdOma andra religionsbekånnare och förnekade
prftstemas befogenhet att fÖrlAta synder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
