Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL LIYLA^’DS KYRKOHISTORIA IO3
afgaf, hemställdes om honom allenast, huruvida han ej borde
i samma församling, där han förut förbrutit sig, hålla predikan
Ofver ett ämne, likartadt med det d. 2 okt 1708 behandlade,
och i densamma rätta sina förra uttryck^. Alldenstund Sve-
riges myndighet i Livland kort därefter nådde sitt slut, und-
gick han dock utan tvifvel detta straff.
Ännu i sept 1707, dä det var fråga om åtgärders vid-
tagande mot Nothhelfer, synes enighet hafva rådt i det livländ-
ska konsistoriet, men icke långt därefter upphörde densamma.
Till teologie professor vid universitet i Pemau hade år 1701
den dåvarande lektorn i Kalmar Johan Folchet blifvit ut-
nämnd, ehuru han redan förut ådragit sig misstankar för pie-
tistiska sympatier*. Detta oaktadt synes han under de första
åren af sin vistelse i Livland hafva väl kommit öfverens med
sina ortodoxa ämbetsbröder i kapitlet, men slutligen råkade
han i ett spändt förhållande till tvänne af dessa, nämligen de
båda professorerna Ingemund BrOms och Nils Virseus. Orsa-
ken uppgifves hafva varit, »att Folcher i enskilda samtal med
Broms och Viraeus vändt sig emot såväl deras lif, som icke
synes hafva varit exemplariskt, som deras lära samt dessutom
i sina predikningar, ehuru i förtäckta ord, uppträdt emot dem.»
Sedan de på sin sida vunnit generalsuperintendenten Skragge,
hvilken icke heller tyckes hafva varit något dygdemönster,
och som väl äfven kände sig angripen, utfärdades af dom-
kapitlet i Pemau i april 1708 en stämning mot Folcher, »där-
för att han i predikningar och vid andra tillfällen svärtat sin
förman och sina kolleger såsom mindre kristlige i lära och
lefveme». Men då dessa beskyllningar icke kunde bevisas,
antastades Folcher såsom irrlärig, hufvudsakligen på grund af
en många år förut hållen disputation i Giessen. Med anled-
ning af denna uppsattes en anklagelseskrift, hvarefter Folcher
Ålades att infinna sig i konsistorium för att afgfifva muntligt
svaromål. Detta nekade han likväl att göra och begärde att
fä del af den uppsatta anklagelseakten, hvilken han önskade
^ Tengström, Mimie af Gezelius d. yngre, s. 120.
* Det följande om Folcher ftr håmtadt ur Lindgren, Bidrag till den sven-
ska pietismens historia, s. 93 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
