Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Om våra regala gäll. (Forts. fr. föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om våra regala gälP.
(Forts. fr. fÖreg. årg. s. 203.)
Den föregående framställningen torde göra lättbegripligt,
att man hunnit grundligt tröttna på den nya, af Karl XI 1693
införda regimen, då med Karl XILs död envåldsmakten af-
^ I n:o 80 af Svenska Dagbladet d. 23 mars 1 901 var synlig en anmSlan
af Kyrkohistorisk Årsskrift för 1 900. Däri var äfven förra delen af denna uppsats
omnämnd. Förf. måste göra en bestämd gensaga mot samma recension, {6r s& vidt
den rör min uppsats. Herr Recensenten förklarar, att det hade varit önskvärdt,
»om förf., om ock med nödig begränsning, hade studerat frigan under i6oo-
talets förra del, ty han hade då funnit, att från och med 1664, då den bekanta
k. resolutionen på de klerikala riksdagsbesvären gafs, principen om sättet för de
regala och öfriga gällens besättande var fastslagen.» Den anmärkning, som ligger i
talet om bristande studier, och som Rec. ej behagar stödja på bättre skäl än det
anförda, lämnar jag åt dess värde — därom ämnar jag icke tvista med Rec. Jag
antar, att det är ett förbiseende, som vållat Recs förutsättning, att den nämnda k.
resolutionen varit fÖr mig obekant, ehuru den blifvit åbero|>ad i uppsatsen, detta
i förbigående sagdt. Jag vill icke heller vända Herr Recensentens anmärkning
mot honom själf, ehuru jag icke kan förstå, hvarifrån Recensenten fatt den upp-
fattningen, att det var 1664 den där principen blef fastslagen. Hvad 1664 stadgas,
är i allt hufvudsakligt endast ett återupprepande af hvad som innehållits i präster-
skapets privilegier 1647 och 1650, författningar, som jag ej kan förutsätta vara
okända fÖr den, som i likhet med Rec. företagit arkivstudier i denna fråga. Att
någon ny princip icke fastslås i 1664 års resolution framgår redan däraf, att det i
inledningen till k. m:ts utlåtande i denna sak 1664 heter, att k. m:t finner det
»icke mera än skäligt vara, att prästerskapet vid sina privilegier och rättigheter
blifva tilibörligen handhafda,* Vändpunkten kan sålunda ingalunda blifva förlagd
till 1664, snarare till 1647 och 1650, men knappast kunna ens privilegierna be-
traktas såsom någon »afgjord vändpunkt». — Lika oriktigt är också Rec:s påstå-
ende, att »om också afvikningar från regeln förekomma, så har den statliga politi-
ken dock med konsekvens byggt på denna grundsats», nämligen den ofvan omtalade
fastslagna principen. Det kan ingalunda sägas vara fallet. Det är nämligen idce
så, som Rec. t}’ckes förmena, att regeringen låtit stiftsstyrelserna ostördt behålla
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
