Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Om våra regala gäll. (Forts. fr. föreg. årg. och afslutn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM VÅRA BEOALA GÄLL 1 29
ej kunde finna några andra i frågan upplysande akter och
dokumenter, vare sig i Stockholm eller i landsorterna, än de
specifikationer och annotationer, som 1692 och 1693 inkommit
från skilda håll, dessa dokumenter, af hvilka kommissionen
året förut redan begagnat sig. Man måste därför »i brist af
vidare anledning» stanna vid kommissionens åtgöranden. Och
i följd däraf voro de under n:o i och 2 antecknade pastoraten
otvifvelaktigt de förra regala, de senare konsistoiriella, enär de
så loemotsägligen» varit före 1680. Hvad beträffar de gäll,
hvarom här egentligen var fråga, nämligen de på listan n:o
3 upptagna, heter det, att det syntes »hafva grund och skäl
med sig», att de finge förblifva regala. Justitiedeputationen
gör också försök till en bevisföring för detta sitt påstå-
ende. Därvid är det dock ej fråga om presterandet af några
historiska skäl; det hade erfordrat större arbete, än man rätt-
visligen kunde hafva kraft af ett under riksdagens brådska
arbetande utskott. Justitiedeputationens »grund och skäl» be-
står däri, att »uti alla dessa gäll finnas vara städer, slott och
ansenliga kungsgårdar belägna, så att kronan där, såsom stör-
sta jordägande, patroni rätt icke oskäligen tillagd är, så myc-
ket mera som konsistorierna dessutom många och ansenliga
pastorater hafva att disponera, när dem fnhet lämnas att styra
om alla de k3rrkor och församlingar, som under n:o 2 och 4
uti listorna uppräknas». De anförda skälen torde kräfva en
liten kritik. Det är två skäl justitiedeputationen anför, dels
att kronan är största jordägaren, dels att härigenom ett lämp-
ligt förhåUande mellan regala och konsistoriella gäll vinnes.
Hvad det första skälet angår, så har det dock aldrig ingått i
svensk lagstifhiing, att största jordägaren i en socken utan
vidare därstädes skulle äga jus patronatus. Det var visserli-
gen något, som adeln efterstrålfvat, att den såsom stånd, väl
just på grund af att vara störste jordägaren, skulle äga till-
sätta präst i församlingen, en rätt som dock, om också i sväf-
vande ordalag medgifven i adelns privilegier 16 12, aldrig er-
känts vare sig af kyrkostyrelse eller regering ^ Detta skäl
^ K. A. Appelberg: Bidrag till belysande af kyrkans rättsliga ställning i
Sverige och Finland, s. 192.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
