- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Andra årgången, 1901 /
130

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Om våra regala gäll. (Forts. fr. föreg. årg. och afslutn.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I30 - H. LEVIN

synes sålunda alldeles falla. Hvad det andra beträffar, har
deputationen, för att bestyrka detsamma, till sitt utlåtande bi-
fogat en förteckning på antalet af de gäll, som i de olika
länen komme att blifva dels regala och dels »konsistoriella».
Af denna förteckning framgår, att summan af regala försam-
lingar och kapell i det dåvarande Sverige och Finland (Vi-
borgs län ej medräknadt, för hvilket ingen uppgift därom i
förteckningen lämnas) blefve 1,124, mot hvilka svarade 1,486
»konsistoriella». Det kan väl sättas i fråga, huruvida denna
proportion mellan regala och konsistoriella gäll är den rätta,
i ett land, där den evangeliska kyrkan allt ifrån sin första
tillkomst varit van att äga själfstyrelse. Detta måste så myc-
ket mera sättas i fråga, om man tager i betraktande, dels att
de regala gällen i allmänhet voro de stora, som sålunda också
ställde de största kraf på innehafvaren, dels att bland dessa
s. k. konsistoriella gäll voro också alla patronella upptagna,
något som deputationen ej alls finner skäligt att låtsa om,
men som visserligen tarfvar beaktande, om man ser saken
från den synpunkt, från hvilken deputationen vill hafva den
betraktad. Men här utlåter sig ett utskott från en af den
första frihetstidens riksdagar, hvilka, som bekant, ej voro
så vänligt stämda mot de kyrkliga myndigheterna. Det
var på samma 1723 års riksdag man var betänkt på att få
biskopame »under någon skarp inspektion» samt alt i den
projekterade ecklesiastika deputationen finna en myndighet,
som skulle hafva uppsikt öfver biskopame, konsistorierna och
prästerskapet i gemen, »hvad deras ämbeten samt lära och
lefveme anginge» \
Liksom denna fråga under hela den föregående tiden be-
handlats med en ödesdiger brådska, så synes detta äfven nii hafva
varit förhållandet. Visserligen uppdrogs enligt justitiedeputa-
tionens protokoll redan den i mars åt vissa deputerade, tvenne
af adeln, en af prästeståndet, biskop Nordlind, likaledes en af
h vartdera af de öfriga stånden, denna »materias utarbetande»,
och visserligen inkommo desse redan d. 23 april med sitt af
hofrättsrådet Silfversköld utarbetade förslag till betänkande,

’ Hj. Nordin: De ecklesiastika deputationema, ss. 92, 94.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1901/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free