- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Andra årgången, 1901 /
146

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Om våra regala gäll. (Forts. fr. föreg. årg. och afslutn.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

146 H. LEVIN

prosten Strömer frågan på tal, men ärkebiskopen förklarade,
att »förrän det kommer till slut, huru långt adeln fär gå med
sitt jure patronatus, håller han icke rådligt detta åu-ende att
företaga, emedan, om adeln skulle få sitt fram, det vore bättre,
att gällen vore regala. Men», tillade han, »så snart jus patro-
natus kan efter Guds lag och andra skäliga konstitutioner
blifva modererad, kan listan uppå regala och o-regala gäll
framtes, sådan som den bäst kan inrättasi K
Detta oaktadt hördes frågan ej heller af på den efter de
reviderade adelsprivilegiemas stadfästande sammanträdande
riksdagen. Den närmast följande riksdagen hölls 1726, 1727.
Då var det andra stora frågor, som trädde i förgrunden, både
albnänt politiska och sådana, som särskildt rörde prästestån-
det, och i hvilka detta hade viktiga intressen att bevaka. Präste-
ståndet insåg nog opkså, att det vid denna riksdag, vid hvil-
ken af inflytelserika motståndare till kyrkans prästerskap så-
dana högljudda rop höjdes för att konsistoriema måtte inför
ständerna eller deras förordnade ecklesiastika deputation åläg-
gas afgifva redogörelse för sin ämbetsförvaltning, hade varit
fåfängt att söka till konsistorierna få ötverflyttad dispositionen
af en hel del gäll. Utan tvifvel hade det också varit rätt ge-
nant att nu göra invändningar i en sak, mot hvilken man så
kort förut ej haft något att invända. Alltnog frågan upptogs
icke. Lika litet skedde det under följande riksdagai^. Ju
längre det led, ju mer måste man betrakta saken såsom fak-
tiskt afgjord, om också icke något formelt beslut af riksdagen
fattats angående de i status quo lämnade pastoraten. Först
vid 1740 års riksdag dyker frågan helt plötsligt upp för att
lika plötsligt försvinna. Den 10 dec. erinrade preses i präste-
ståndet om de gäll, »som ännu äro in statu quo». Men »etter
något diskuterande pro et contra» öfverenskom man att låta
ärendet hvila »till en annan gång» K Därmed dör frågan bort
, Emellertid betraktas saken, som sagdt, såsom de facto afgjord.
Därpå tyder också konungaförsäkran den 25 no v. 175 1. Då
hade man säkerligen hunnit glömma bort, huru det egendigen

^ Se prästeståndets prot. d. 29 april, 14 maj, 26 maj 17 19, 26 mars 1720.
’ Se prästeståndets prot. d. d.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1901/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free