Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Alstermark. Svärmiska separatister inom Västerås stift under senare hälften af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
150 BROR ALSTERMARK
gar af den kristliga lifsrörelsen, lika visst torde man kunna
erkänna, att de alla hafva sin ljusa sida i ett starkt andeligt
behof och i ett redligft nit för en lefvande kristendom.
I tvenne föregående arbeten har författaren skildrat de
religiöst svärmiska rörelserna i Norrland och därvid varit i
tillfälle att påpeka åtskilliga yttre likheter mellan de af hvar-
andra fullt oberoende rörelserna i norra och södra delen af
denna landsdel. I närmaste f rändskap till den svärmiska rörel-
sen i södra delen af Norrland står det svärmeri, som ungefär
samtidigt framträdde inom Västerås stift. I detta ganska vid-
sträckta biskopsdöme var det dock endast en ort, nämligen
staden Sala, som under det adertonde århundradet syntes smit-
tad af denna så att säga andliga farsot, som vid nämnda tid
visade sig så allmän i Europa.
Det religiösa tillståndet i denna stad liksom i stiftet för
öfrigt var vid tiden för vår skildring i cdlmänhet ganska godt^
Men under århundradets förra hälft hade i detta stift såsom
flerstädes i Sverige pietismen vunnit insteg. Redan 1725 höll
kamrer Wolcher konventiklar i Ramnäs, hvarigenom en stor
del af församlingen afhöUs från den allmänna gudstjänsten’.
Och särskildt var staden Sala känd såsom en härd för pietis-
men. Härom vittnar kontraktsprosten, doktor Wrangels skrif-
velse till justitiekansläm, däri han säger, att Sala »sedan lång
tid tillbaka varit ett näste för separatister, af hvilka ännu
några lefva» \ Här bodde efter sitt afskedstagande den från
pietistrannsakningarna i hufvudstaden bekante assessor Hans
Filip Lybecker jämte sin syster Beata, änka efter bergs-
guadiéren i Sala Anders Stockenström, likaså fäktmästa-
ren Portal, köpmannen Northun med hustru och informatom
P. Eneroth, alla kända såsom ifriga pietister*.
Pietismens följder voro dock här nästan alltigenom väl-
^ Jåmför konsistoriiskrifv. till justitiekansläm 4 mars 1777. (Acta eodesia-
stica. Riksarkivet, cit. R. A.)
’ Henning, K., Bidrag till kännedomen om de religiösa rörelserna i Sverige
och Finland efter 1730, sid. 247 anm. i.
’ Wrangels skrifv. till just. kansl. 16 dec. 1776. (Acta eccles.)
’^ Henning, K., anf. ställe samt Upplästa handlingar 1760. (Västerås
domk. arkiv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
