Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Alstermark. Svärmiska separatister inom Västerås stift under senare hälften af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVÄRMISKA SEPARATISTER INOM VÄSTERAS STIFT 1 57
såren själf, då de talade om förödelsens styggelse, som skulle
komma.
Gottmark misströstade också om ett lyckligt resultat af
sin verksamhet. I sin berättelse till konsistorium säger han:
»Några fenomen, såsom att hon ger svar på frågor och tal,
att hon fbrdrifver tiden med sina händers arbete m. m.» tyda
på, att hennes villomeningar och obändighet att mottaga rät-
telse ej böra härledas från någon brist på dess förstånd och
sinne, utan fastmer från en framhärdande ondskefull envishet
och föresats att blifva känd för besynnerliga tankar, hvilka
afgrå från allmänheten, hvilken driffjäder man vet hafva fram-
födt en stor hop af världens kätterier. Men i anseende till
flera omständigheter förekommer mig likväl denna fru sådan,
som vore hon något rubbad till sitt förstånd och verkligen
genom någon orsak försatt i en sådan sinnes matthet och
svaghet i tankekrafterna, att hon är alldeles utan stånd att
begripa någon connexion af skäl» K — Säkerligen har Grott-
mark med sina senast anförda ord ganska träffande karaktäri-
serat fru Munsterhielms tillstång, ehuru svårigheten att rätt
bedöma detsamma tydligen var ganska stor. I själfva verket
tyckes här föreligga ett sådant fall, där personen under sina
grubblerier genom sin öfverretade känsla blifvit bragt till
religiöst vansinne, under det han bibehållit sina själsförmögen-
heters fulla bruk i alla frågor, som ligga utanför det rent reli-
giösa området
Då hofrätten, som synes mera åsyftat hennes rättande,
än hennes dömande, sedermera uppkallade henne till förhör,
vägrade hon att infinna sig, emedan Gud .uppenbarat för henne,
»att hon icke borde gå upp i hofrätten». Hon skulle därför,
tillade hon, ropa och föra väsen på gatan, om hon blefve upp-
hämtad.
Enär det var tydligt, att alla fömuflsbevis och förma-
ningar skulle blifva utan verkan på en person, som åberopade
sig på enskilda uppenbcurelser till försvar för sina fantasier, af-
stod hofrätten från hennes upphämtande och resolverade, att,
emedan hennes sinnesförvirring varit orsaken till hennes för-
’ Stodcholms konsistorii handlingar 1761.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
