Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Anmärkningar och tillägg till C. A. Cornelius’ Handbok i svenska kyrkans historia m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANJlÄRKNiyGAR TILL LÄKOBÖCKBRNA I SVENSKA KYRKIS HIST. 1 75
deltidens politiska historia, hvarigenom han i denna del kom-
mit att begå några faktiska misstag.» En rad sådana felaktig*
heter påpekas också. De flesta af dessa synas dock vara rät-
tade i de senare upplagorna. Däremot hafva andra af rec.
påpekade brister icke blifvit afhulpna, tydligen emedan de äro
af mer principiel natur. »En svag punkt — heter det nämligen
vidare — synes oss vara så väl begynnelsen som afslutningen
af den katolska tiden: man saknar hvarje spår till öfvergång.
Författaren uppvisar ej de förhållanden inom hedendomen själf,
som banade väg för kristna läran, dess inre upplösning och
förfall o. s. v., ej heller hvad som förberedde katolicismens
fall i Norden. Visserligen äro ej förebuden till reformationen
i Sverige betydande, men de saknas dock ej helt och hållet;
dit hör i första rummet Birpttinerorden, hvars betydelse och
verksamhet ej äro af förf behörigt uppskattade. Någon gång
har förf. ej nog iakttaget sambandet mellan de k3rrkliga före-
teelserna i Sverige och dem i Europa öfverhufvud, ur hvUka
de förra fä sin förklaring: så t ex. får man ej någon före-
ställning om det stora inflytande, som den allmänna katolska
reaktionen i Europa utöfvade på Sveriges förhållanden under
Johan III och Sig^mund...»
Inledningrsvis hafva dessa utdrag meddelats, då i dem
onekligen vidröras svagheter, af hvilka icke blott Hb lider
utan delvis äfven Er. Jag öfvergår till den ingalunda ovik-
tiga frågan om periodindelningen.
Såsom pedagogiskt hjälpmedel är periodindelningen af
icke ringa betydelse. En relativt god sådan måste ju väsent-
ligen underlätta uppfattningen af den historiska utvecklingens
verkliga förlopp och inre sammanhang. Fråga är nu, om den
af Comelius följda periodindelningen fyller de anspråk, som
rimligrtvis böra och kunna ställas på en sådan.
Hvad då först vidkommer de två stora hufvudafdelnin-
gama af vår kyrkohistoria, så kan naturligtvis endast mot
benämningen af dessa en erinran göras. Comelius bibehåller
de gamla beteckningarna ^det katholskai^ och ^det lutherska
tidehvarjbet^. I öfverensstämmelse med bruket inom den all-
männa kyrkohistorien torde dock de världshistoriska namnen
Medeltiden och Nyare tiden kunna komma till användning
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
