Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Anmärkningar och tillägg till C. A. Cornelius’ Handbok i svenska kyrkans historia m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
176 HERMAN LUNDSTRÖM
äfven vid indelningen af vår nationalkyrkas historia. De båda
stora hufvudepokerna kunde sålunda lämpligen erhålla öfver-
skrifterna: sv. medeltidskyrkans historia och sv, kyrkavs histo-
ria under nyare tiden. Om man emellertid nödvändigt vill
behålla de gamla namnen, kunde förslagsvis följande rubriker
gifvas: Medeltiden eller den katolska tiden och Nyare tiden
eller den lutherska eller tiden efter reformationen. Sist-
nämnda uttryck torde ur flera synpunkter vara att föredraga
framför »det lutherska tidehvarfvet», en beteckning, som min-
dre väl passar för exempelvis en stor del af 1500-talet och
senare hälften af 1800-talet. Det må härvid äfven erinras
om i den nyaste kyrkohistorien framträdande olutherska eller
rent af lutherfiendtliga riktningar.
Den svenska medeltidskyrkans historia indelas af Come-
lius i icke mindre än sex samordnade perioder, nämligen:
I. Kristendomens införande i Norden, omfattande åren 82g —
1060; II. Kristendomens och hedendomens strid (1060 — 1134):
III. Kristendomens seger och kyrkans fullständiga utbildning
i Sverige (1134 — 1164); IV. Hierarkiens tillväxt och stadga i
vårt land (1164 — 1248); V. Den svenska kyrkan under folk-
ungarnes och konung Albrekts regering (1248 — 138g); VL
Den svenska kyrkan under unionstidehvarfvet (138g — 1520).
Att en förenkling af denna periodindelning är behöflig,
ligger i öppen dag. Mot densamma kunna ock välgrundade
invändningar göras. Som man lätt finner, hafva i regel de
svenska konungaättemas regeringstid fått vara epokbildande
med afseende på den svenska kyrkans historia: i) den gamla
konungaätten (—106©), Stenkilska ätten (1060— 11 34), 2) Sver-
kerska och Erikska ätterna (i 134—1248), 3) folkungarne och
konung Albrekt (1248— 1389) samt 4) unionsregentema under
sista delen af medeltiden. Vid undervisningen i svensk poli-
tisk historia torde en sådan indelning med fördel kunna an-
vändas på det lägre skolstadiet, men näppeligen på det högre.
Den mer försigkomne lärjungen får också numera i våra sko-
lor lära sig inse, att det finnes ett djupare sammanhang i
historien än det, som bestämmes af konungalängden*. Men
* Jfr C. T. o dhn ers uttalande i Pedag. Tidskr. 1886 sid. i6o ff.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
