Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Anmärkningar och tillägg till C. A. Cornelius’ Handbok i svenska kyrkans historia m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANMÄREXINeAK TILL LÄROBÖCKERNA I SVENSKA KTRKtS HI8T. l8l
kristenheten varit underordnad Hamburgs (resp. Bremens) ärke-
biskopar, ^ h vilka ärinu fram på ii ootalet sökte häfda sina an-
språk på metropolitanrätt öfver de nordiska rikena. Ännu så
sent som 1133 bekräftar Innocentius II Hamburger-biskopames
gamla rättigheter öfver de nordiska kyrkorna. Nu undandrager
sig svenska kyrkan detta beroende, men primatet öfver henne
tillerkännes vid slutet af 1150-talet ärkebiskopen i Lund. Med
ärkestolens i Upsala upprättande är dock ett mycket bety-
delsefullt steg taget i riktning mot bildandet af en själfständig
svensk kyrkoprovins inom den katolska kyrkan, ehuru vårt
land i själfva verket ännu länge i kyrkligt afseende officiellt
räknades till provincia Dacia. Härmed är hufvudskälet an-
gifvet därtill, att just året 1 1 64 blif vit satt såsom gräns mel-
lan de båda perioderna. Till tiden tämligen nära samman-
fallande tilldragelser äro det första kyrkomötet i Sverige, Lin-
köpings möte (i 152), och enligt häfdvunnen mening, Erik den
heliges död (1160).
Under tiden 1164 — 1248 fortgår kyrkans befästande och
organisation i Sverige. Först omkr. 1200 torde hela landet
kunna anses vara kristnadt. Till de fem under föregående
period redan upprättade biskopsdömena Upsala, Skara, Lin^
köping, Strängnäs och Västerås organiseras mot slutet af 1 1 oo-
talet ett uti Värend med Växiö som biskopssäte och i början
af 1200-talet (omkr. 1220) ännu ett uti Österland eller Finland^
nämligen Åbo stifl. Härmed är den kyrkliga stiftsindelningen
genomförd, sådan den skulle förblifva under hela den återstå-
ende medeltiden. Till denna period hör ock domkapitlens upp-
komst. Ännu under förra hälften af 1200-talet äro de dock
ej färdigbildade. Grunden till den andliga domsrätten lägges
(1200). Till de gamla munkordname komma nya, af hvilka
särskildt de båda stora tiggarordname få betydelse.
Med afseende på präst- och biskopstillsättning samt testa-
mentsrätten m. m. voro inhemsk lag och landskapens rättssed-
vänjor, men ännu icke de kanoniska föreskrifterna normerande.
Genom Skenninge möte med dess komplement, Innocen-
tius IV» bulla af den yrde december 1250, bringas i Sverige
en större li kformighet till stånd med de kyrkliga förhållandena
’ Missionsbiskopen Gauzberts undantagsställning torde ej här behöfva tagas
med i räkningen.
Googl5_
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
