Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Anmärkningar och tillägg till C. A. Cornelius’ Handbok i svenska kyrkans historia m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IQ6 HERMA.N LUNDSTRÖM
af ett själfständigt, från den Hamburgska metropolitöfver-
högheten fritt biskopsdöme i Sverige. (Dehio, a. a. I, 67.
RE’" a. st)
Gauzberts ankomst till Sverige förlägges af de främste
nutida forskame redan till år 832. Hans verksamhet synes
ingalunda hafva varit kortvarig. Rimberts vittnesbörd, att den
svenska församlingen under Gauzbert erhöll betydlig tillväxt,
att en andra kyrka byggdes o. s. v., gör sannolikt, att Gauz-
bert’s fridfulla verksamhetstid i vårt fädernesland varat flere
år — enligt Dehio omkring tretton. Först omkring 845 upp-
stod den våldsamma hedniska reaktionen.
27. Hb s. 8 och 9. Det första stycket pä s. 9 borde
hafva plats före det sista stycket på s. 8. Hb’s framställning
hvilar på det oriktiga förmodandet, att Hamburgs förstörande
af danska vikingar till tiden föregått fördraget i Verden (843).
I verkligheten förhåller det sig tvärtom. Hamburgs ifrågava-
rande härjning är att förlägga till år 845. (Dehio, a. a. I,
Anmerkungen s. 13.)
28. Hb s. 8 säges kyrkan i Hamburg, som förstördes
af vikingarna, hafva varit ett »verk af Ansgarius».
Ifrågavarande kyrka var byggd af Karl den store. (De-
hio, a. a. I, 64.)
29. Hb s. 9. Hvad här berättas om det ovänliga be-
mötande, som Anskar skulle hafva rönt af sin grannbiskop
Leuderich af Bremen grundar sig ytterst på Adams af Bre-
men uppgift:, hvilken dock är af mycket tvifvelaktigt värde.
Hela berättelsen om den »gudfruktiga och välmående» enkan
Ikia och hennes skänk af godset Ramesloh är ock till sitt
värde i hög grad misstänkt. I den förnämsta källan, Rira-
berti Vita Anskarii, saknas den helt och hållet och har för
sin uppkomst sannolikt hufvudsakligast att tacka den under
looo-talet mellan biskopame af Bremen och Verden förda
striden angående klostret Ramesloh, på hvilket båda gjorde
anspråk. Skildringen afser sålunda att stödja anspråken från
Verdens sida. »Diese Erzählung — yttrsu- Dehio om den-
samma (s. 159, 160) — ist ein leicht zu durchschauendes Ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
