Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Anmärkningar och tillägg till C. A. Cornelius’ Handbok i svenska kyrkans historia m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AKMÄBENINeAB TILL LÄROBOGKSHNA I SVENSKA KYR&IS HIST. 1 97
spinnst von dunkler Sage und betrugerischer Erfindung, aus
dem sich das Teilchen Wahrheit, das schliesslich darin stecken
mag, nicht mehr ausscheiden mag. Eine glaubwurdige Nach-
richt uber Ramesloh giebt erst d<ts Immunitätsprivileg Otto I
von 937–-»
30. Hb s. 9: fBiskop Leuderik af Bremen dog 847.»
Hans dödsdag var. den 24 augusti 845. (Dehio, a. a. I^
71. Hauck, a. a. II, 680 not 4.)
31. Hb s. 9 och 10. Tillägg: Konung Ludvig den tyske
föreslog Anskar att intaga den genom I>euderich’s död lediga
biskopsstolen i Bremen och därmed förena den hamburgska
dioecesen. Därigenom skulle Anskar erhålla medel att fulU
följa sin välsignelserika verksamhet men hans samvetsgrann-
het gjorde svårigheter. Det var tvifvelaktig^, om en förening*
af tvänne dioeceser stod i öfverensstämmelse med de kyrko-
rättsliga krafven. Visserligen uttalade sig riksförsamlingen i
Paderbom hösten 845 till förmån för den af konungen önskade
åtgärden. Men Anskars betänkligheter blefvo därigenom icke
häfda. Synoderna i Mainz 847 och 848 lyckades däremot göra
detta, sedan Anskar dessutom funnit saken vara i öfverens-
stämmelse med Guds vilja. Redan år 848 (icke 849, såsom
Hb uppglfver) introducerades Anskar i sitt nya residens i Bre-
men. (Dehio, a. a. 1, 75).
32. Hb s. 10: . . . »Nikolaus I stadfäste .’. . genom en
bulla af den 31 maj 858 bremiska och hamburgska dieceser-
nas förening till ett af Köln oberoende erkestift...»
Det ifrågavarande påfliga dekretet, som utgör det Ham-
burg-Bremiska ärkebiskopsdömets fundamentala författnings-
urkund, måste i verkligheten hafva varit dateradt den 31 maj
864. (Dehio, a. a. I, Anmerk. s. 13.)
Hb s. s. Man saknar den af Rimbert meddelade sköna
berättelsen om Frideborg, en värdefull interiör från det
spirande kristna lifvet i Birka. (Rim ber t i, Vita AnskM
cap. 20.)
33. Hb s. II. Den här omtalade danske konungens
namn var Hårik, icke Erik.
Googl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
