Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Anmärkningar och tillägg till C. A. Cornelius’ Handbok i svenska kyrkans historia m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANMÄRKNING AE TILL LÄBOBÖCKEBNA I SVENSKA KYRKIS HIST. 20$
ket påbjuda dess erläggande samt att genom sändebud ofta
meddela sig med den romerska stolen.
51. Hb s. 30 antager, att »Halstan» aflidit senare än sin
medregent Inge.
Troligen afled dock konung Halsten, om hvilken det he-
ter, att han var »hofsam och godlynt*, /ore sin broder, Inge
d. ä. (Montelius, a. a., s. 375.)
52. Hb s. 31: Inge d. y:s »grafvård visas ännu i Vrefa
klosters kyrka».
Till missförstånds undanrödjande torde behöfva nämnas,
att denna grafvård för ingen del härrör från tiden närmast
efler Inges död, utan först mot slutet af det sextonde århun-
dradet blifvit förfärdigad genom konung Johan III:s försorg.
53. Hb s. s.: »Sverker, sannolikt Erik Årsälls son
och Blöts vens sonson.» (Jfr Hb s. 34.)
Ett föga tillförlitligt antagande. Vi veta alldeles icke,
hvad Sverkers fader hette. »Om vi känna hans namn eller
icke, gör just icke så mycket till saken. Vida viktigare är
krönikomas enstämmiga uppgift, att Sverker var till börden
en östgöte. Och detta är så viktigt för den riktiga färglägg-
ningen af denna periods historia, att man kunde kursivera det
— och i stället låta Erik Årsäll m. fl. försvinna i det tysta,
hvarifrån onyttiga ordaträtor och genealogi-fabrikationer fram-
manat dem.» (H — d i Pedag, Tidskr, årg. 1866, s. 383 fF.)
54. Hb s. 32. Sigurd Jorsalafares s. k. »korståg» till
Småland år 11 23 har, såsom särskildt Montelius framhåller, en
märklig likhet med de gamla vikingafärderna. Kort och träf-
fande skildrar Snorre, huru Sigurd med trehundra skepp
»styrde österut till köpbyn Kalmama, härjade där och i Små-
landen, lade vistgäld på Småland, femton hundra nöt, och små-
ländingame kristnades. Sedan vände Sigurd åter med hären
och kom till sitt rike med många stora dyrbarheter och skatter,
som han förvärfvat i denna färd, den så kallade kalmama-
ledung.»
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
