Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Anmärkningar och tillägg till C. A. Cornelius’ Handbok i svenska kyrkans historia m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANMÄRCNINeAR TILL LÄBOBOCEERNA I SVENSKA KYRK:S HIST. 2O7
58. Hb s. 37: »Men under hans (Eskils) tid och genom
hans åtgärd tillkommo flere nya (kloster). Så i Lund det s. k.
S:t Salvaiorsklostret och Trefaldighetsklostret, om hvilka vi
dock hafva ganska få underrättelser och icke ens veta, hvar-
est de varit belägna.»
Uppgiften om det förstnämnda klostret, som skulle vara
grundlagdt under Eskils tid, beror på något missförstånd.
S:t Salvaiorsklostret var grundadt före Eskils episkopat och
är i själfva verket identiskt med AUhelgonaklostret, som var
beläget norr om staden Lund på den nu s. k. Helgonabacken.
S:t Salvatorsk lostret utgör sålunda endast en annan benäm-
ning på AUhelgonaklostret, en benämning som det bar vid
första början af sin tillvaro.
Möjligen har det s. k. Trefaldighetsklostret sin existens
att tacka en förväxling med ett annat utom Lund beläget klo-
ster eller med en af Lunds många sockenkyrkor under me-
deltiden, nämligen Sandas Trinitatis eller Sankt Brottens
kyrka, som var belägen vid Drottens gränd, sydvest om dom-
kyrkan. (A. a., s. 44 not 3 och s. 45.)
5g. Hb s. s.: »Det förnämsta bland dessa (af ärkebiskop
Eskil grundlagda) kloster var det skönt belägna Herrevad i
Riseberga socken. Det tillhörde Cistercienserorden, hvars för-
fattning var bildad efter cluniacencerkongregationens ...»
Det ifrågavarande vid Rönneån belägna klostret bar
namnet Herivad. Cistercienserorden inleder just med afseende
på författningen ett alldeles nytt utvecklingsskede inom klo-
sterväsendets historia. Hos cluniacensema kan man knappt
tala om en författning. Förbindelsen mellan de till kongrega-
tionen hörande klostren var där synnerligen lös. Här där-
emot sammanslutes för första gången en klosterkorporation
genom en formlig författning till en organism, och öfver- och
underordningsförhållandena blifva genom denna författning
noggrannt bestämda. Här skola sålunda ej blott dotterklost-
ren utan äfven moderklostret underkastas visitation, hvarigenom
man ville vinna garanti mot inre upplösning och förfall. På
denna punkt liksom föröfrigt i hela cistercienserordens orga-
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
