Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Anmärkningar och tillägg till C. A. Cornelius’ Handbok i svenska kyrkans historia m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
208 HERMAN LUNDSTRÖM
nisation och egendomligheter framträder en uppenbar och med-
veten motsättning till cluniacensema. Rigorismen i askesen, den
så att säga puritanska enkelheten med afseende på byggnader,
kyrkoprydnader, kyrkliga kärl m. m., underordnandet under den
episkopala auktoriteten, allt detta och mera därtill inom cister-
cienserorden stod sålunda i afsiktlig motsats till cluniacensemas
ordningar, hvilka man betraktade såsom afFallna från det äkta
och sanna munkväsendets ideal. (Jfr P. Giseke, tFber den Ge-
gensatz der Cluniacenser uud Cistercienser. Magdeb. 1886.)
Herwads kloster tillhörde nu, hvilket förtjänar särskildt
framhållas, en — om vi så må säga — förnämare gren inom
cistercienserorden, än klostren i det egentliga Sverige. Hela
orden var nämligen indelad i fem stammar eller Hnea på så
sätt, att hufvudklostret i Citeaux jämte dess fyra äldsta dotter-
kloster och alla af moderklostret i Citeaux sedermera direkt
grundade klostren bildade Citeaux-linien, medan de andra
linecB utgjordes af de från de fyra äldsta dotterklostren, La
Ferté (Firmitas) i dioecesen Chalon, Pontigny i dioecesen
Auxerre, Clairvaux och Morimund i dioecesen Långres, ome-
delbart eller medelbart utgångna klosterstiftelserna. Herivads
kloster tillhörde nu linea Cistercii och var t o. m. enligt Ja-
nauschek »den trettonde (således icke såsom i Hb uppgifves
den sextonde) dottern af Citeaux», under det att de egentliga
svenska klostren, Alvastra och Nydala med dotterkloster, hörde
till Clairvaux-linien och föröfrigt endast i aflägsnare härledning.
(Alvastra skall sålunda hafva räknats såsom den fyrtionde och
Nydala som den fyrtioförsta dottern af Clairvaux).
60. Hb s. 38: »Utom Herre vad har Eskil äfven g^nd-
lagdt Beckaskogs i Villands och Totnerup i Järestads härad.»
Beckaskogs munkkloster af premonstratenserorden var
troligen anlagdt först i början af trettonde seklet och sålunda
icke af Eskil. Någon gång benämnes klostret Salhis Sanct<B
Maria, emedan kyrkan var helgad åt Jungfru Maria. Munk-
klostret i Tummathorp eller Tommarp var grundadt före 1155,
och dess kyrka liksom klostret kallades S:t Peters. (C. G.
Styffe, a. a. s. 74 och 48 ff. F. Nielsen, Kirkeleks. f. Nor-
den Art. Eskil.)
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
