Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Underrättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UNDERRÄTTELSER 2 8 I
till hemlandets halfva befolkning. Men hvad vi ej gjort, hafva
de själfva uträttat. Utan vår hjälp hafva de arbetat och käm-
pat sig fram. I regeln hafva de utflyttat med två tomma hän-
der, men oftast hafva de i det nya landet blifvit goda och
nyttiga medborgare, och icke så fä hafva bragt sig upp till
en välbergad och ansedd ställning. De hafva af egna medel
skaffat sig ^enska skolor, af hvilka några stå på gränsen till
universitet, och de hafva efter bästa förmåga sökt stärka kär-
leken till Sveriges språk och kultur. Men huru mycket kraf-
tigare skulle icke denna strömning blifva, om de visste, att
de i hemlandet kunde påräkna någon medkänsla och någorw
kärleksfull uppfattning af dessa sträfvanden?
Det är i detta syfte, vi våga vända oss till den svenska
allmänheten.
Ar 1860 grundlade svenskarne i Amerika en skola, som
vuxit upp till att blifva deras förnämsta läroanstalt, nämligen
Augustana College & Theological Seminary i Rock Island,
Illinois. Det har utöfvat ett oberäkneligt inflytande på det
svensk-amerikanska folket och varit den förnämsta härden för
svenskhetens bevarande i det fjerran landet. De allra flesta
af dess lärare äro ock till någon del fostrade i Sverige. An-
staltens första mål var till stor del att utbilda präster för att
möta de under den starka emigrationens tid alltjämt växande
behofv^en. Nu har prästbristen fylts, anstarlten har fått en mera
allmän typ, andra afdelningar med högre kurser hafva tillkom-
mit, och man vågar därför nu hysa den grundade förhoppnin-
gen, att anstalten skall kunna utveckla sig till ett verkligt
universitet.
Men för att samla de fonder, som därtill behöfvas, kräf-
ves en särskild kraftansträngning från svensk-amerikanernas
sida, en kraftansträngning, till h vilken en impuls behöfves.
H varifrån skall denna komma? Vore det icke riktigast,
om denna komme från det gamla fäderneslandet såsom ett
tecken på att vi icke glömt dem, som dock där ute i Amerika
hafva bibehållit kärleken till Sverige, dess språk och kultur?
Förvisso skulle intet kraftigare kunna knyta sambandet mellan
det gamla och det nya Sverige, intet hafva varaktigare följder
för svenskhetens bevarande än ett bidrag härifrån till svensk-
GoogI(
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
