Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - K. A. Appelberg. Bidrag till belysning af sättet för prästtjänsternas besättande i Finland... och samme förf:s Bidrag till belysande af kyrkans rättsliga ställning i Sverige och Finland från reformationen intill kyrkolagen 1686. Anm. af H. Levin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 305
g"åll. Fordran härpå upptogs också i de privilegier, präster-
skapet inlämnade till konung Sigismund utan att lyckas erhålla
regeringens stadfästelse.
Karl IX, som redan såsom hertig sökt vinna förmynder-
skap öfver sitt prästerskap, utfärdade d. 28 juli 1606 en för-
ordning, hvarigenom han förbehöll sig konfirmationen öfver
alla gäll, en åtgärd som liknar Karl XI:s tilltag, då han vid
århundradets slut ville tillvälla sig en fullkomlig envåldsmakt
vid prästtillsättningar. (Se rec:s uppsats >Om våra regala gäll».)
Men lyckades den genom Karl XI införda nya ordningen icke
länge hålla sig, så blef detta ännu mindre förhållandet med
förändringen af 1606. Karl IX:s’ förordning har enligt förf:s
åsikt aldrig blifvit efterlefd.
Genom Gustaf Adolfs försäkran fastställdes den ordning
för pråstval, som redan var stadgad i K. O. Förbehåll gjordes
endast i fråga om de stora hufvudgällen, till hvilka konungens
konfirmation erfordrades, samt med afseende på de patronella
pastoraten. Förf. lämnar härvid en utredning af frågan om
uppkomsten af de regala gällen samt redogör för patronats-
rättens innebörd under olika tider. Adelns anspråk i detta
afseende växa. Man fordrade, att hvarje adelsman skulle äga
tillsättningsrätt (äfven afsättningsrätt) i sin församling. Så ville
man förvandla den gamla patronatsrättcn till en allmän stånds-
rättighet utan några som helst skyldigheter för vederbörande
patron US. I lagstiftningen, adelns privilegier af 161 2, inkom
också en bestämmelse härom, ehuru i uppenbar strid mot hvad
som i Gustaf Adolfs försäkran några dagar förut var präster-
skapet utlofvadt. Förf. meddelar en intressant upplysning,
huru de stridiga lagbestämmelserna tillkommit. Axel Oxen-
stjerna erkänner under en senare tid sig hafva varit skulden
därtill, enär han vid privilegiernas uppsättande ej förstått pa-
tronatets innebörd.
Hvad församlingens valrätt angår, erkändes den under
denna tid, till 161 1, väl i princip, om också både regering och
stiftsstyrelse understundom gjorde intrång på den lagliga rätt,
som var församlingarna tillförsäkrad. Några fixa former för
anställande af församlingsval funnos ännu icke.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
