Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 o SUNE AMBROSIANI
att tillåtelsen att predika lämnas honom först efter det frågan
varit före på tingen, hvilkas menighet gifver sitt samycke. På
samma sätt införes kristendomen på Island genom ett alltings-
beslut, hvarefter hvar och en böjer sig för detsamma, ehuru
man vid dess antagande hade en tämligen grumlig uppfatt-
ning af hvad ett dylikt beslut egentligen innebar. Lagmannens
viktigaste motivering är nämligen, att kristendomen bör anta-
gas, på det ej mer än en lag och en sed måtte finnas i lan-
det, så att icke på Island som i andra land befolkningen måtte
råka i tvedräkt och utrotas af strider.^
I Norge tillgick det på samma sätt. Kristendomens yttre
organisation ordnades genon:\ en öfverenskommelse mellan
konung Olof och biskop Grimkel på Mostrar ting. Sedan pro-
grammet där antagits, genomför konungen detsamma på de
olika lagsagomas ting* De därstädes gjorda medgifvandena
fingo sedan för menigheten i de olika lagsagorna karaktär
af lag, som skulle åtlydas. ’
För Danmark är mig icke något ställe i litteraturen be-
kant om kristendomens antagande på tingen. Från en tid,
som torde vara långt aflägsen den tidpunkt, då detta skedde,
är oss emellertid kändt det sätt, hvarpå en af de mest bety-
delsefulla reformerna af de skånska 6ch själländska kristen-
rättema tillgått, och detta synes mig öfverensstämma med de
ofvan omnämnda formerna från Norge. Det synes mig näm-
ligen, som L. Holbergs tolkning af sättet för lagames tillkomst
1 17 1 vore den rätta.* Man har på ett stormansmöte i Ring-
* Åres Islendinga boc ed. W. Golther. Halle 189a. Kap. VII.
’ T. ex. Norges gamle love I Gulathings lov Kap. 15: sem Olofr
hinn helgi iatte Grimkeli biscope a Mostrar })iDgi oc sva sem uurdum a sätter
siOaa — . Lagstoif fiones i de olika norska kristenr&tterna, som uttryckligen
hinf&res tili denna Öfverenskommebe p& Mostrar ting.
’ Jir Taran ger: Den angebaksisko kirkes indflydelao paa den norska s: 139
— 141, s&rskildt s. 136 f.
^ Kirke og. Len under Valdemarerfu, Retshistoriske af hand(inger. L
SkÄnsk-sjaellandsk Kirkeret kap. 6, sid. 130 ff. — Den skånska lagen i nydansk
Ofversftttning hos Holberg; i gammalskånsk hos Schlyter: Skånelagen III Godes
juris Kcdesiastici Scanise, Skånska Kyrkoratten. Den sjaUBndska tryckt bL a. i
Thorsens upplaga af de sjålUndska lagame.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
