Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUnn-ni ÖFVER SVENSKA KYRKANS ORGANTRATTON 25
stoll i Skarum, oc hanum sköttes bolstadhir hcBt aff almtBfi-
nighi — — — Detta innebär väl, att menigheten upprättade
ett fast biskopssäte inom landskapet och därvid på tidens van-
liga sätt för öfverlåtelse af jord åt biskopen öfverlämnade den
för hans uppehälle nödvändiga jorden. Vid Astmuöaers när-
maste efterföljare, Stenfinn, tillfogas den upplysningen: Han
gat fyrst comet sit biscussdöme till raettae lydnu; alltså var då
— enligt författarens mening — en kyrklig organisation genom-
förd i Västergötland.
Landskapet öster om Vättern torde ej hafva varit mycket
efter nabolandet väster om denna sjö. För Östergötland före-
ligger emellertid dåligt litterärt material för att bedöma tid-
punkten, då kristendomens införande där skedde. Arkitekturen
pekar i samma riktning som i Västergötland. För det till
Linköpings stift hörande Gotland innehåller Gutasagan en del
upplysningar, med hvilka det dock synes svårt att komma till
någon reda i kronologiskt hänseende. De faktiska upplysnin-
gcir, den lämnar, synas mig ej böra dragas i tvifvelsmål. Så-
väl striderna mellan hedendom och kristendom, konung Olof
den heliges besök, det allmänna antagandet af kristendomen
på Gotland, de tre första kyrkomas uppförande, en i hvar
treding, ^ som gotländingarnes öfverenskommelse med biskopen
i Linköping äro så nära till hands liggande händelser under
ett öfvergångsskede, men när hände detta alltsammans?^ De
talrika bevarade resterna af den äldre kyrkliga odlingen på
Gotland lämna en emellertid icke i tvifvelsmål, att detta öfver-
gångsskede utgöres af looo-talets förra hälft.*’*
Hvad svearnes hufvudland beträfiFar, tyder allt på, att
hedendomen där hållit sig längre, att striden mellan gammalt
och nytt där bl ef aktuel först i slutet af looo-talet. Så t. ex.
vågar sig icke biskop Adalvard, vigd efter 1061, till Upsala,
där hedendomen dominerar, utan stannar nå den plats, hvarifrån
^ H. Hildebrand, Sveriges Medeltid III, s. 82, har med fog dragit jäm-
förelsen mellan dessa och de tylkeskyrkor, som uppfördes en i hvart fylke, då
kristendomen antogs i Norge.
’ Gutasagan tryckt flerstädes. Den edition, jag användt, i S. R. S. del III
ed. Aunersiedt.
» Jfr S. D. I n:r 19, s. 39 f.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
