Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 b SUNK AMBROSIÅKI
missionen lämpligast kunde ledas inom Upland, den mer kos-
mopolitiska sjöstaden Sigtuna. Adalvard blef emellertid för-
drifven ocksä från denna ort och fl3rttade till Skara i samband
med den kyrkligt sinnade konung Stenkils bortgång. ^ Reak-
tionen var emellertid öfvergäende. Från början af iioo-talet
måste man anse, att en biskop fast residerade i Upsala.
Biskopslistan för Upsala har nämligen tre n^mn, Severinus,
Nikolaus och Sven, som stå där alldeles blanka före Erik den
heliges samtida Henrik. Tyvärr åro vi i saknad af uppgifter
om dem, ty källorna äro just utsinade för det närmaste år-
hundradet efter Adam af Bremen, annars vore det ju S3mner-
ligen intressant att fä veta något om den stora omhvälfning,
efter hvilken Severinus kunde förlägga sitt biskopssäte till
Uplands hufvudort.
Att man emellertid i Upland från den tid, man en gång
beslöt sig för att böja sig för kristendomens kyrkliga ordning,
med energi gripit sig an att möjliggöra den kristna gudstjän-
sten, visar det stora antal kyrkobyggnader, som senast innan
iioo-talets slut rest sig öfver dén upländska byggden. Dessa
kyrkobyggnader, som approximativt beräknadt utgöra åtmin-
stone drygt hälften af provinsens samtliga, tillhöra en synner-
ligen enkel typ, ett rektangulärt rum omgifvet af fyra väg-
gar. * Dessa äro uppförda på medeltidsvis med skalmurar och
kärna och af det enda tillgängliga men svårhandterliga material,
som landskapet erbjuder, nämligen den sten, som i vanligt tal
kallas gråsten. Sådana kyrkor, ehuru af så enkel beskaffen-
het, måste ha kraft en lång tid till sitt utförande, då inga mo-
derna tekniska medel stod till buds för bearbetandet af rå-
materialet.
Som afslutning till gailar och liknande samt i tillbygg-
nader har användts tegel. På dom- och klosterkyrkor i Mälar-
dalen, som äro helt uppförda af detta senare material, begagnas
i deras äldsta delar i arkitektoniska detaljer sådana motiv, som
^ A. D. Jörgensen, Den Nordiske tCirkes gmndlaeggelse. TUlMgg s. 96.
* Till förebyggande af missförstånd må nämnas, att bland de Ofriga kyrkorna
finnas flera typer, som äro lika gamla om ej äldre än den i texten behandlade.
Deras material är också gråsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
