Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 27
äro lätt daterbara, till en början relativt i förhållande till den stora
grupp danska tegelkyrkor, som visa sig tillhöra den bygg-
nadskonst, hvilken blomstrade inom den af Eskil och Absalon
i så hög grad omhuldade cistercienserorden. ^ Denna danska
tegelarkitektur börjar kort efter midten af iioo-talet, och det
bör på grund af nämnda öfverensstämmelse i detaljerna ej
hafva dröjt många år, innan teglet också här i Uppsverige
gjorde sitt segrande intåg.
Då nu ytterligt få landskyrkor finnas af tegel, visar det, att
på landsbyggden behofvet af kyrkobyggnader väsentligen var
fylldt, då teglet i Upland fram emot år 1200 hade kommit till
allmän användning. Alltså, när ärkestiftet i Upsala upprätta-
des, var sockenuppdelningen väsentligen densamma, sådan den
till våra dagar bibehållit sig.
II.
När kristendomen lagtogs i landskapet och det bestäm-
des, att byggandet för hufvudkyrkorna skulle vara afslutadt
inom år och dag, och då efter dessa sannolikt i snabb följd större
och mindre kyrkor uppfördes, måste den beslutande myndig-
heten, tinget, naturligen också sörja för, att dessa kyrkor för-
sågos med präster att förrätta gudstjänsten och att dessa prä-
ster fingo skäligt underhåll. Detta senare måste i länder med
naturahushållning gifvetvis ske i den form, att prästen anvisades
ett stycke jord. Dessutom gafs honom för hvar gång ersätt-
ning för den tjänst, han förrättade åt enskilda personer, och
han ägde mottaga oiFer på altaret vissa dagar om året och
dessutom gåfvor (V. G.L. »gipt»). Senare aflöstes dessa in-
^ I. B. Loffler, Aldershestemmelser i vor romanske Teglstensarkitektur,
ANOH 1898, s. I ft. Polemik om de danska landskyrkornas ålder bar förts
mellan prof. Loffler, pastor Helms, arkitekterna Koch och Uldal i ANOH, i (dansk)
Historisk Tidskrift och flerstädes. Ingen af de stridande synes ha velat gifva med
sig. Enligt min mening finnes sanningen obetingadt på prof. Lefflers och hans
meningsfränders sida.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
