Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30 SUNB AMBROSIANI
! Till hvarje tomt hörde en viss bråkdel af hela byns jord, så-
väl af åker och äng som allmänning. ^ Det, som ett år bru-
! kades af en person, låg spridt öfver hela byområdet och bru-
I kades ej flera år i följd på samma sätt; därför måste nya ut-
I delningar af jorden ofta företagas. Hvad hvar och en ägde
; var således ej ett visst jordområde utan en viss lott i byn.
Byn själf synes först ha varit enheten för jorden ^ ehuru den
senare åtminstone hvad hjuggen beträffar:
I mark = 8 öre = 12 pimd(?) = 24 ört. = 48 tunnor = 288 skäppor,
I tunna = 6 » ;
i Svealand och Östergötland:
I mark =8 öre = 12 pund = 24 ört = 48 })yn = 96 spann = 288 skippor(?);
Hafre:
I mark = 8 öre = 12 pund = 24 ört. = 48 ])yn == 96 spann = 528(384?) skAppor,
Vadmal:
I mark = 8 öre = 24 ört. = 96 alnar.
Flere af dessa sifFror äro ej belagda för 1 1 00-talet, kunna ej heller berSknas.
Ex analogia ha de kompletterats från nfigot senare tid.
Sedermera underkastades vår<2?-enhetenia en förskjutning. Det Ar sannolikt, att
f^rst en eller annan gång jämkningar företogos, sä att värdeenheterna mark, öre,
örtug bibehöllos och att skäppeantalet ändrades: mark bjugg går ned från 240 til
288 sk. och hafre stiger från 528 till 384. Den prindpiela förändringen inträder
emellertid från den tidpunkt, då man börjar förfara på ett motsatt sätt, så att un-
derafdelningama inom de olika varorna fixeras och prisändringarna inträda mellan
varuslagen inbördes, t. ex. : i mark säd = 2 mark silfver rr 3 mark vadmal = 6 mark
penningar. Det gäller således för hvarje g&ng man möter ett pris i mark, öre, ör-
tug att konstatera hvilken vara, som i uppgiften kan afses. Som det fÖr skrifva-
ren ofta nog var själf klart, har han ej angifvit det; f^r oss måste det därför ofta
bli en svårlöst gåta. Senast från och med år 1200 hafva de nya prindpema bör-
jat tillämpas. De viktigaste, ofta nog lättast kontrollerbara prisfluktuationema in-
träda mellan mark silfver och mark penningar; under 1200-talets förra hälfl för-
håller sig det förra till det senare som i : 2, under senare hälften som i : 3.
Under den följande tiden ske täta ändringar, se Hildebrand, Sveriges Medeltid II,
s. 933 och Styffe, Skandinavien u. U. 2 uppl., s. XIV,
^ I Skånelagen I: 74 och 75 diskuteras olämpligheten af att från tomten
afskilja genom försäljning åker eller äng, emedan man i förhållande till tomtens
storlek i byn skall betala skatterna (inne, stu{) och leding nämnas), och stadgas
att dylikt afskiljande ej tillätes. — Styffe, Skandinavien u. U., s. 96.
• För något sådant talar t. ex. ä V. G. L. G. B. I: ^ skal konunger gen-
fara oc giva tolf mserkaer gulz aeller tv(B hya at vse])itun saetise. För att ett sådant
stadgande skall vara berättigadt, bör byn representera ett allmänt kändt värde.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
