Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
34 SUNE AHBROSIANI
den minsta enheten, ^ då man vet att aflösningen för en del af
landskapet just var en mark för hvarje åra, ’^ — som ej motsäges
af andra upplysningar, — så torde öfverensstämmelserna med
»skyldtaxationen» vara så stora, att de visa, att i Upland en
taxeringsreform af samma art som denna företagits.
Sålunda, för att återgå till utgångspunkten för vår un-
dersökning, prästen vid hundareskyrkan fick i Upland till un-
derhåll så mycket jord, som ägdes at en fuUsuten bonde, en
bonde, som årligen skulle gå i leding eller aflösa denna tjänst
med en mark. Vid de mindre kyrkorna, tolfta kyrkorna, fick
prästen hälften så mycket. Sannolikt torde väl vara, att han
jämställdes med det stora flertalet bönder, ty bland dessa var
det säkerligen fä, som voro fiillsutna, utan det stora flertalet
brukade mindre jordlotter.
På Själland kunde man indirekt af hvad jorden utgjorde
»at skyld» också afläsa, huru mycket som såddes på densam-
ma. Skulle man då i analogri härmed i Upland kunna få
anse, att ett markland enligt upländsk terminologi svarade
mot jord med ett gfifvet antal J)yn i utsäde. Går det för Up-
land an att direkt omsätta mark »at skyld» i mark in semine?
eller måste man, då man i angränsande områden hör talas om
utsäde och »lassa äng» söka få motsvarigheter till båda dessa
värden? Jag tror det förra och ej det senare, ty i ett land med
Uplands natur måste gården alltid bestå af åker, äng o. s. v.
i visst inbördes förhållande, för att den skulle kunna lifnära
bonden och hans kreatur. Således tror jag, att man ej be-
höfver taga hänsyn vare sig till »lassa äng» eller till andelen
i byaallmänningen. Dessa båda innefattas bl. a. i det tilligg^ande
(cum pertinentiis i de latinska urkunderna), som regelbundet
namnes i handlingarna, sedan gårdens storlek i markland eller
underafdelningar af detta anförts.
Ett prästgårdsboställe i Upland på ett markland, som
är lika med 24 örtugland a en mark skärpt silfver, har
enligt U.L. ett köpvärde af 24 mark + x för hvarje jord, »sum
^ Eralev anf. arb., 8. 24. Jfr föregående not.
’ I»88tte {er ro}»sins utskyldir: mark afF hwari ar »n }»e hem»
sitisB iore le]>img8laine. Fare {>e ivir haft me^ lel»iuigi sUram, warin ^ ]i{)i]gher
före le{>iuigilain8B. . U. L.: K. B. fl. 9.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
