Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
36 SUNE AMBHOSIANI
material, som kan gifva svar på dessa frågor, och då detta
ämne ligger så mycket om sidan på min egentliga uppgift i
denna uppsats, vill jag endast som en förmodan uttala, att
grunden för denna fördelning af kyrkorna sannolikt bör sökas
i en för militära (och möjligen andra) ändamål gjord förkristen
uppdelning af lagsagan.
Återgå vi så till att jämföra prästbolenas värden i de
olika lagsagorna. I Vml. L. och Ö. G. L. ha vi så lika stort
antal t)yn utsäde, men i den senare endaist hälften så stort
antal lassa aeng. Då vi ofvan för områden, där utsädet är
mätaren af jordvärdet, trott oss böra lägga enbart detta till
grund för jord värderingen, äro vi i vår rätt, då vi antaga, att
dessa båda lagställen afsett att ge en gård med samma värde
åt prästerna i respektive lagsagor.
Något kvistigare ställer sig saken i fråga om y. V. G. L:s
uttryckssätt halfmarkaland (jfr sid. 28). Själtva uttrycket synes ju
svara mot det latinska dimidia marca terrsB, som är oss bekant
från Upland. Betyder halfmarkaland, en jord, som betalar Vs
mark i aflösning^afgift för krigstjänst? Vi ha en anteckning från
omkring 1300 (?),^ som innehåller en redogörelse för konungens
inkomster i Västergötland. Bland dessa upptages också all-
männingsöre, hvilken post bland kända skatterubriker från denna
tid ej kan svara mot något annat än en aflösning för krigs-
tjänst. Den utgick med i öre^ (obs,! namnet) tör hvarje ör-
tug i utsäde. Betyder ett öre här öre penningar,^ så erlades
sålunda örtug silfver för örtug utsäde. Frågan blir då, om
stadgandet halfmarkaland etc. affattades samtidigt med att den
själländska skyldtaxationen infördes på Själland, då samma
motsvarighet mellan utsädet och aflösningen för ledingstjänsten
bestämdes. *
Emellertid talar sammanstäUningeu »halfmarkaland och 20
lassa äng etc.» mot att vi närmast ha att tänka på krigstjänst-
* Aftrydct i Schljrters ecL af V. G, L. som appendix V.
* V. G. L. ordförteckoiiigen.
’ Anteckningens vftrderingar intar en så pass gammal ståndpunkt, att silfrets
värde i förhållande till myntets är i : 3.
^ På stadgans tid 2 mark silfver = i mark kom, alltså allmänning^ret endait
=Vt utsädet i värde. Jfr Erslev, s. 134.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
