Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 4 1
Vid stiftskyrkoma voro anställda några präster till bisko-
pens hjälp. Dessa voro ännu ej på iioo-talet organiserade
till domkapitel. Om deras aflöning får man väl antaga, att
den gått ut i analogi med landprästernas.
Dessutom ägde själfva domkyrkorna, de mindre kyrkorna
och klostren jordegendom i rätt stor utsträckning, som de
oftast fått genom testamenten för själamässor och dylikt.
Denna egendoms afkastning användes till kyrkornas prydande.
Särskildt rika på jord och gods voro domkyrkornas bygg-
nadskassor, /abriccB, ^ I urkundsmaterialet möta de först in på
1200-talet, men de täta ombyggnader at dessa kyrkor, vi på
olika vägar — där ej byggnadsverken själfva bära vittnesbörd
därom — kunna konstatera,’ visa, att sådana kassor måste
vara lika gamla som den kyrkliga organisationen. Fromheten
och fåfängan inom den romerska kyrkan i allmänhet i Väster-
landet togo sig uttryck i sträfvanden att förstora och pryda
kyrkorna, särskildt domkyrkorna, men för att så skulle kunna
ske i den utsträckning, som fallet är, måste generation efter
generation ha sparat samman och ofta, när den ena var färdig
och nöjd med sitt verk, trängde en ny smakriktning fram och
arbetet måste börja å nyo. Lärda af erfarenheten hafva de,
som hade bestämmanderätten, endast användt afkastningen
af gårdame till byggnadsverksamheten, så att t. ex. dom-
kyrkans i Upsala byggnadskassa med tiden blir en rätt an-
senlig jordägare.
All den jord, som sålunda disponerades eller ägdes af
prästerskapet, kyrkorna eller de kyrkliga korporationerna, var
ej till sin natur af samma art. Den del, som utgjorde den
ursprungliga och egentliga underhållsjorden för landprästerna
(och förmodligen också för det högre prästerskapet), var
fri från utskylder» till staten, därför att socknens bönder
åtagit sig dem för prästgårdarne. Motivet till att de så
gjorde undandrager sig nu vår uppmärksamhet. Man kan
emellertid förstå, att något dylikt i en tid med så höga
^Paul Viollet: Histoire des lostitutions politiques etc. de la FraDce
n: 364.
* T, ex. H. Hildebrand: Skara Domkyrka A. T. f. Sv.
’ Se citaten ofvan sid. 28.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
