Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
42 SUNE AMBROSIANI
skatter ^ var nödvändigt, eftersom ej den jord, som annars blott
skulle räcka till en bondes underhåll, kunde lämna tillräcklig
afkastning åt både brukaren-arrendatom med familj och kjrrko-
prästen, som på denna tid i Sverige också ägde rätt att gifta sig.
Den jord, som den enskilde skänkte eller testamenterade
till något kyrkligt ändamål, kunde gifvaren naturligen ej ändra
med afseende på densammas skattenatur; den, som ägde en
sådan befogenhet, var däremot konungen, h vilken kunde be-
fria från utskylder till staten.*
Emellertid kunde dylika befrielser ej lämnas fbr längre
tid, än samma person innehade makten. Vi se därför också,
att konungarne kort efter sitt regeringstillträde bekräfta bisko-
pame på deras rättigheter, hvaraf frihet för utskylder är den
förnämsta.* Enligt medeltida syn pä sakerna gällde en dylik
bekräftelse emellertid endast personligen, så att konungen vid
personförändringar ånyo måste meddela befrielse till den ny-
tillträdande biskopen. Enligt en sådan uppfattning af tidens
åskådning är Erik den läspe och haltes till biskop Stenar i
Skara endast i sin ordning,* liksom det mångomskrifna S. D.
I, 115 >om kyrkans frälse» af 1200 endast är ett privilegie-
bref från Upsala stift för utställarens konungatid. * Dessa bref
från 1200-talets början återspegla den praxis, som är så gam-
mal som kyrkan själf i Sverige.®
^ Er si ev, anf. arb. »Krönens intsegter».
’ U. L. Kirk. B. II § I. Ofu atUlas i lagarne, att frälsejord, som till-
hörde kyrkan, dock ej var fri från väg- och brounderhäll och liknande bördor.
^ S. D. I, 184 af år 12 19, utfårdadt af Johan Sverkersson (egentligen af det
då under Johans minderårighet regerande kyrkliga partiet, men med, så vidt man
kan se, iakttagande af fildre former): in dte intronationis nostr<B domino Benedkto
Scarensi episcopo et ceteris episcopis regni nostri contuJimus possessiones ecdesia-
sticas cum attinenciis earum a regia exactione hberas et immunes.
* S. D. I: 215. Detta bref är på ett ofattligt sått rubriceradt af utgiivaren
till S. D. I, något som tyvärr ej är sällsynt med de äldsta brefven i S. D. Brefvet
är emellertid en bekräftelse åt biskop S(tenar^ i Skara p>å de privilegier, hans före-
trädare erhållit af konung Johan Sverkersson. Brefvet bör anses vara utstålldt kort
efter Stenars val, förslagsvis åren 1231 — 1235.
* Jfr G. Hazelius: Sverker Karlssons bref om kyrkofrälset. Bidrag ,
tillägnade C. G. Malmstiöm, 5.
^ Detta i öfverensstämmelse med bruket under karolingerna. Imb. de la
Tour anf. arb. s. 107.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
