Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 45
emot en enhällig kallelse af sockenmännen. * Då blef hans
uppgift endast kontrollerande, att undersöka den föreslagnes
kunskafter och vigselbrcf.
Sannolikt var väl ej endräkten större i de medeltida för-
samlingarna i Sverige än annorstädes och på andra tider. Då
olika partier inom sockname stredo om att förskaffa sina re-
spektive kandidater kallet, blef församlingens rätt en helt
annan och mycket mindre gynsam. En grupp lagar, till hvil-
ken också U. L. hör, lägger i sådant fall — såsom i Väster-
götland — all beslutanderätt i biskopens resp. ärkebiskopens
hand. En annan grupp (däribland Ö. G. L. jfr citatet i noten)
föreskrifver i dylikt fall en medelväg. Bönderna föreslå trenne,
bland hvilka biskopen sedan har att välja en. Detta sista till-
\’ägagångssätt är ju en kompromiss mellan stadierna två och
tre och synes mig mycket väl kunna vara en mycket gammal,
for dessa svenska landskap originel form.
I öfrigt är det märkligt, att vi ingenstädes i de svenska
lagame möter den ståndpunkt, som representeras af det ofvan
omtalade fjärde stadiet, hvilket är det vanligaste i de norska
lagame, äfven de äldre. ^ Detta beror på att kyrkans måls-
män under i loo-talets senare hälft i Norge ägt makt att drifva
de strängaste kyrkliga reformkrafven igenom.^
1 U. L.: K. B. fl. 5, Vm. L.: K. B. fl. 4, ö. G. L.: K. B. fl. 4. Den sist-
nSmnda flocken lyder: ]» skal prsest til kirkiu taka. Böndaer skulu vali ra{)a, |)rea
i val lata. Biskupter a en af taka slikan sum ban vill, praest ok egh paepplingh,
utan allum scemt a pöm i sokn aghu. Den af mig kursiverade meningen har
Hildebrand, Sv. Medeltid m, s. 164, förbisett, så att enligt honom biskopens
valifttt mellan tre kandidater ständigt skulle vara erkänd i Östergötland.
’ Däremot icke i de äldsta. Det Qärde stadiet infördes i Norge genom en
öfverenskommelse mellan Magnus Erlingsson och ärkebiskop Eysten. En af urkun-
derna frän denna är diskuterad af prof. G. Storm: Om Magnus Erlingssons pri-
vilegium til Nidaros kirke 11 64. Videnskabssellsk. skr. U, Hist.-fil. Kl. n:r 2,
Chnia 1895. I^^ta privilegium i synnerhet märkligt därför, att det är ett exempel
på att vissa kyrkliga teorier, som uppstått i striden mot feodalherrens investitur på
kontinenten, här framträda också på nordisk botten. Det för dem mest karaktäri-
stiska är, att helgonet i egen person betraktas såsom den egentliga ägaren till stifts-
kyrkan, både till hennes materiella tillgångar och hennes andliga makt. Biskopen är
förvaltaren, som administrerar. Denna kyrkliga teori fick ej något längre lefnads-
lopp; jfr Imb. de la Toui:: Les Elections episcopales s. 341.
’ Holberg: Kirke og Len, s. 24.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
