Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVKR SVENSKA ETBKAKS ORGAIOSATION 59
samling (excessit concilio), hvilken gifvetvis då också har be-
stätt af andra än präster, d. v. s. stormän, att denna försam-
ling sannolikt afsetts att vara rådgifvande för valet,
3) att valet skulle vara alldeles fritt d. v. s. ej känna sig
påverkadt af konungamakten.
Här i Roskilde har alltså för första gången i Danmark
de gregorianska åsikterna om, hur ett biskopsval bör ske, i
det yttre tillämpats.
Af det referat, jag of van gifvit ur »en Tale mod Bisko-
peme»,^ har framgått, att kardinalen Nicolaus Albanensis i
Norge genomdrifvit dels upprättande af kapitel, dels att biskops-
valen skulle ske utan intrång af konungamakten. Att de
dock ännu ej därmed uteslutande lades i kapitlets hand fram-
går af sådana uttryckssätt hos stridsskriftens författare som:
|ia var i f)an tima at flsestum byskup stolum enge fiolöe /^r-
dra manna ok karsbrödra at slikum umraedum (för konungen
att rådslå med om val af biskop); och sid. 23: Han (kung
loge) spurdi engan lardan mann aat, er var i {irondeimi, ok
eigi haelldr korsbrödr en adta. Detta visar ju, att nämnda
författare (o. 1200) ansåg det tillkomma stiftets prålsterskap,
»de lärda männen», att jämte kapitlets medlemmar deltaga i
valet af biskop.
Såsom redan ofvan nämnts, respekterade kung Inge ej
vidare de kardinalen gjorda medgifvandena. Detta ådrog ho-
nom kyrkans misshag, och efter hans fall uppsattes med priU
sterskapets hjälp ett barn, Magnus Erlingfsson, på tronen.
Denne krönes af den påflige legaten Stefanus 11 64 påskdagen
(12 april).* Därigenom ansågs han ur kyrklig synpunkt hafva
tillträdt sin regering. Den urkund, som han i samband där-
med enligt tidens sed’* måste utfärda för att reglera kyrkans
ställning i staten,* är bevarad i en gammal afskrift och be-
handlad af Storm. ^
* Sid. 53 f. ofvan.
* G. Storm: Om Magnus Erlingssons privilegium till Nidaros kirke
1 164, s. 27.
* Jfr ofyan s. 42.
^ Karaktäristiskt iör för&ttaren till »£ji Tale» är, att han med tystnad för-
bigått dessa händelser.
^ Den är ställd till äricebiskopen, rikets biskopar, prästerna och folket i Norge.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
