Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER OFVER SVENSKA ETBKANS ORGANISATION 6 1
Man hade emellertid ej i brefven från Norden velat kalla ho-
nom electus, emedan han ej var född i äkta säng, utan endast
titulerat honom vocatus ad episcopale officium. Då han var
en synnerligen lämplig person och då han var kallad (vocatus)
cleri electione, Regis consensu oc populi petitione, bad man
påfven dispensera den föreslagne. ^ Vi finna det gregorianska
krafvet om hur biskop skall väljas noga pointeradt i uttrycken
cleri electione, Regis consensu oc populi petitione.
Bekräftande . på den praxis, det nyss behandlade brefvet
redogör för, är S. D. I nx 225, en fullmakt fbr Bengt i Skara
och Peter archielectus i Lund att konsekrera Olof till ärkebiskop
i Upsala, till hvilkens flyttning från Strängnäs påfven sam-
tidigt också ger sitt bifall. Däremot synes S.D. I n:r 186
alldeles strida.
Detta sistnämnda bref ser ändå ut, som om det skulle
vara särdeles trovärdigt, eftersom det hör till dem, som biskop
Bengt i Skara inspirerat under sin vistelse i Rom vintern
1220 — 21,’ och den svenske biskopen borde väl noggrant
känna till förhållandena i sitt hemland. Ja, men frågan är, i
hvilken dager han] velat se dem. Det är otvifvelaktig^, att
han velat se dem i en så mörk sådan som möjligt och afsik-
ten med hans tendentiösa framställning är genomskinlig. Han
vill bana väg för längre gående kyrkliga kraf än dem, den
föregående generationen gått in på. Dessa äldre förhållanden,
som en gång varit allmänna inom ksorkan och som nu endast
funnos kvar i Europas utkanter, förklaras för den världslige
^ Fryxell: anf. arb. s. 32 ff., behandlar detta bref. Dä han sid. 33 ifrSga-
sätter, att påfven vanställt de nordiska brefvens innehall och refererat oriktigt, och
f&mekar detta, vill jag till iiillo instämma. Däremot är jag ej i samma grad som
han öfvertygad om, att de svenska brefvens författare behöfva ha varit fullt lojala
mot p&fven. Dessa såväl klerker som lekmän kände Innocentius liksom ock det
f5riaringssätt, som kyrkan gjorde kraf på i stift, där domkapitel ej funnos. Ville
de med utsikt om framgång begära dispens f5r Valerins hos påfven, måste de
naturligtvis f5r påfven framställa saken så, som om det kyrkliga bruket vid vocatio
strängt iakttagits. .
’ Anledningen till biskop Bengts af Skara färd till Rom 1220 — 21. Bidrag
tillägnade C. G. Malmström 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
