Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
64 SUNE ÅBiBROSIAM
Sättning inom biskopames krets stadfästa dem åt den nyvalde
för det enskilda stiftet^
AUtsomallt någon motsättning mellan kyrka och stat,
mellan temporalia och spiritualia, hade ännu ej vid iioo-talets
midt framträdt för de nordiska folkens medvetande. Kyrkans
ställning var således ungefär som i karolin gerstaten. I riket
fanns det endast en härskare och konung och hans undersåtar.
Den gregorianska reformens kraf blefvo därför desamma
i Sverige som annorstädes. Man gjorde å kyrkans väggar
anspråk på en för henne allena och hennes tjänare gällande
rättsordning, och vid kollisioner mellan de andlige och sam-
fundet skulle denna tillämpas framom hvarje annan. Ofvan
ha vi särskildt varit i tillfälle att utförligt anföra hvad som
frän kyrkligt håll begärdes i ett par synnerligen viktiga och
mycket omstridda frågor, nämligen vid val af sockenpräst och
biskop. I förra fallet ville man utesluta bönderna i socken
från valet och lägga detta i biskopens hand, i det senare ön-
skade man ett fritt val af clerus, utan att konungen skulle
få göra sin vilja gällande.
Men de kyrkliga krafven på reformer inskränkte sig icke
till dylika enskilda punkter. Man ville afskilja alla k3rrkans
ämbetsmän och tjänsire ur det borgerliga samfundet och ställa
dem under kyrkans egen lag; vidare ville man reformera sam-
^ Utom det exempel på sfidana privilegier och bekräftelser såvSl för kyrkan
i sin helhet som för enskilda stift i Sverige och Norge, hvilka ofran diskuterats,
bör man hänvisa till den samling af sådana, som fanns förvarad i Lunds domkyr-
kas arkiv enligt den förteckning, som uppgjorts öfver detsamma mot medeltidens
slut Denna arkivregistrant finnes tryckt i S. R. D. VII, s. 247 ff., under titel
Tabularmm EccUskb Lundensis. Enligt denna synas de äldre brefven gälla Lunds
kyrka i inskränkt bemärkelse (=stiilet), de yngre hela metropoUtprovinsen. Det
omnämnes endast ett sådant för hvarje konung. Enligt hvad som ofvan exempli-
fierats, måste deras utfärdande ställas i samband med regeringstillträdet dier i se-
nare tid med kröningen. Då benämningame i registranten äro ganska belysande,
förtjäna några typer på rubrikerna att anföras: Fundatio et dotatio eodesie lundensis
per sanctum Kanutum, rogem et martyrem (refererad i S. D. I, no* 97) — Con-
firmatio dotationis et privilegiorum eodesie lundensis per Kanutnm regem, regis
Waldemari filium (S. D. I, n:r 97) — Confirmatio libertatum et donationum eodesie
lundensis per Waldemarum regem (S. D. I, nn: 121) — Conservatorium univenale
ecdeaie dadane per Ericum regem. (Erik Plogpenning?).
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
