Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVER SVKNSKA EYREAXS ORGANISATION 65
fundets lagar till öfverensstämmelse med den kanoniska rätten
och till slut också draga under kyrkliga domstolar lekmännen
i en mängd mål, där kyrkan menade, att man förbrutit sig
mot Guds lag. Detta sistnämnda kraf hade emellertid ännu
ej framställts med samma skärpa som de båda andra. Men
dessa andra fordringar måste naturligen först vara tillfreds-
ställda, innan man kunde gå vidare och rent af fordra lek-
mäns dömande af kyrkliga domstolcir.
De gregorianska krafven på reformer inom den svenska
kyrkan äro formulerade i ett bref till den, då bullan affatta-
des, landsflyktige • ärkebiskopen Stefan ^ och hans sufFraganer.
Då bullan främst är ställd till en ärkebiskop, som befinner sig
i en sådan situation till sin provins, kan afsikten med den-
samma på sin höjd vara att ge honom moraliskt stöd i den
kamp han förer, att blifva ett program för reformvännerna i
landet.
För de uppgifter, påfven lämnar om förhållandena i Sve-
rige, måste vi anse, att han haft autentiska meddelanden där-
ifrån till sitt förfogande, och dessa förhållanden, som han så
djupt beklagar och som han vill ha förändrade, äro just så-
dana, som vi vid denna tidpunkt måste vänta att finna dem.
Hvad påfven då i denna bulla begär är följande:
i) att de kyrkliga ämbetena skola tillsättas efter bisko-
pames hörande. Därvid framhåller han såväl de teoretiska som
praktiska vådor, som följde med lekmännens då rådande full-
ständiga bestämmanderätt härutinnan.
2) att prästerskapet — såväl det lägre som biskoparhe
— ej skulle behöfva åtala eller svara vid lekmannadomstolame,
(S. T. s. 87) bl. a. dålrför att vid dessa ännu användes bevis-
ningsmedel, gudsdomar och envig, som kyrkan omöjligen kunde
tolerera (S.T. s. 91). Ej heller voro de världsliga lagame till-
räckligt stränga i fråga om bestrafihing af handgripligheter
mot eller mord å klerker (s. 87), man borde veta att absolu-
* Reg. Pont. Rom. ed. JafFé m. fl., 2 uppl. II, ii:o 12117=8. D. I, n:r
54 och S.T. I, n:r 47 af den *% 1171 eller 1172. Rydbergs rubricering otill-
fredsstSllande.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
