Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Falk. Sankt Olofs minne i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SANKT OLOFS MINNE I SVERIGE 73
till en intressant, pä talrika källstudier grundad uppsats om
Olof den helige, och där hans betydelse för Sverige också har
ett ej litet utrymme sig anslaget.
Dessutom bör ju äfven omnämnas Snorre Sturlessons
Olofssaga, utgifven af Munch och Unge, Kristiania 1853, be-
tecknad såsom Snorre Sturlessons mästerverk.
En fråga af synnerligen stort intresse, som dock ej kom-
mer att behandlas i denna uppsats, är den om Olofskultens
sammanhang med Torskulten, hvilket sammanhang äfven i
Sverige tagit sig många typiska och öfvertygande uttryck.^
Jakob Grimm har i sitt arbete Deutsche Mythologie, 2 Ausg.
s. 498, 514 fF. egnat detta spörsmål uppmärksamhet. Olofs-
säg^emas förbindelse med Torsmytema har äfven behandlats
af H. Petersen i skriften: Om nordboemes Gudedyrkelse og
Gudetro, Kbhvn 1876, s. 73, 83, 128.
Denna uppsats gör ej anspråk på annat än att utgöra
en liten axplockning ur de talrika Olofsminnena i vårt land,
äg^ad att i någon mån belysa en af de intressantare helgon-
kultema i Sverige under medeltiden.
Man har nog allt skäl att antaga, att S:t Olof dyrkats i
alla delar af det då bebodda Sverige, från Skåne ända upp i
Norrland. Tydligt är ock, att det fanns riktiga hufvudhärdar
lör hans dyrkan. Så synes t. ex. Gotland synnerligen tagit
vård om honom såsom sitt helgon. Här nedan följer en hel
del erinringar och minnen om S:t Olof i Sverige, för h vilkas
ordnande jag ej följt någon annan synpunkt än den rent geo-
grafiska.
I Skåne samlar sig ett särskildt intresse kring en kyrka,
invigd till S:t Olofs ära. Socknen, där den nämnda kyrkan
ligger, kallas än i dag med S:t Olofs namn. Kyrkan ligger
afsides, men det oaktadt har den blifvit ganska storartadt till-
tagen, hvilket tyder på, att den måste hafva ägt en särdeles
stor betydelse.* I denna kyrka fanns ännu i början af 1600-
^ Demia fråga torde möjligen komma att upptagas till behandling i en föl-
jande ärgäng af Kyrkokistorisk Årsskrift.
* H. Hildebrand, a. a. s. 224.
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
