Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UR VARA ÄIJ)RE PRÄSTMÖTENS HISTORIA 93
ser, i det hela vida sparsammare än om våra medeltida pro-
vincial-koncilier. ^ — Som exempel på en 1500-tals-synod kan
nämncis, att år 1566 hölls här i Upsala ett sådant prästmöte,
vid hvilket den ärevördige ärkebiskopen Laurentius Petri
icke blott framställde några artiklar angående H. H. Nattvard
utan äfven höll ett likaledes ännu bevaradt föredrag benämdt
Hypotyposes, sive breves subjectiones pro formandis moribtis
ministrorum verbi Dei, in variis sucb functionis partibus obe-
undis, * som utgör en hel liten pastoralteologi, buren och ge-
nomträngd af varm, själavårdande anda. Vår kännedom om
synodalväsendet under detta århundrade före utfärdandet af
157 1 års kyrkoordning är dock tämligen ringa. Det förefaller
till och med som om den svenska synodalinrättningen stått i
fara att dela den tyskas öde. Men i nämnda kyrkoordning
stadgas: En tid om året skall prästamöte hållas, såsom af
ålder allestädes uti den kristeliga kyrkion ha/ver varit sed.
Då skola alle landsprästerna komma till domkyrkiona, dock så
att åtminstone en blifver hemma uti hvart kontrakt för alla-
hända ärende skull, som där med kast kunna sig begi/va. —
Betecknande för tidsförhållandena är följande passus: När
prästerna färdas af eller till prästmöte eller ock eljest, skola
de hafva sig fridliga och icke föra med sig mordvärjo, rör eller
annat sådant, utan de skola mer trösta på Guds beskärm,
som sina tjänare aldrig uti någon farlighet öfvergifver, ehvad
de hafva värjo eller ej, än trösta på sina värjo. De skola ock,
när de framkomma till prästamötet, hafva sig ärliga och såsom
prästmän höfves, vara i tid tillstädes, där Ordinarius med
dem handla skall, nyktre och skickelige till att besinna och
märkia, hvad dem i sakene sagdt varder. Hvilken prästman,
som då dricker sig drucken och i så måtto gör sig oskickelig,
han skall med proban etc, straffad varda, *
^ Jfr inledningeB till den af professor J. Gummerus utgifna samlingen
Statata Synodalia m. m. från den svenska medeltiden bland »Skrifter u^^ifna af
Kyrkohistoriska Föreningen». Bil. till Kyrkokistorisk Årsskrift ärg. 1902.
’ Tryckt hos U. v. Troil, Skrifter till Uplysning i sv, kyrko- och re-
formationshtst,^ B. IV, s. 221.
* 1 57 1 års Kyrkoordn. enl. den af Kongl. Riksarkivet utgifna editionen
s. 136 ft.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
