Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
102 HERMAN LUNDSTRÖM
Om våra äldre stiftssynoders verksamhet och arbetsre-
sultat vinna vi kännedom dels genom de till oss, hufvudsak-
ligast blott i handskrift bevarade acta synodalia^, dels äfven
genom vissa andra urkunder, såsom domkapitels- och socken-
stämme-protokoll m. m., af hvilka man kan finna, huru och i
hvad mån vid synoderna beslutade åtgärder verkligen tilläm-
pats eller genomförts. I och genom dessa synodalakter och
deras komplement kunna vi steg för steg följa vår kyrkas ut-
veckling. Under reformationsårhundradet är man sålunda äfven
vid prästmötena ifrigt sysselsatt med striden mot Rom, med
det gradvisa afskaflfandet af specifikt katolska ceremonier, så-
som elevationen vid nattvarden, användning af ljus och salt
vid dopet o. s. v. - Ännu under 1 6oo-talets förra hälft syss-
lade man vid stiftssynoderna ofta med frågan om korstecknet.
I Upsala beslöts vid synodus anniversaria 1614, »att then
ecclesia, som hade thet (d. v. s. signum crucis) i bruk, hon
skulle thet bruka, men then pastor, som uti sin församling
intet thet brukade, skulle och icke härefter bruke*t». ^
’ Tyvärr är verklioeu, med undantag för Linköpings stift, större dden af
dessa acta synodalia frän äldre tider ännu otryckt — det gäller icke minst om
ärkestiftets synodalakter — , och det måste anses som ett viktigt önskemål, att dessa
värdefulla kyrkohisioriska källor snarligen måtte publiceras. De äro nu ganska
svårtillgängliga såsom spddda på skilda håll, i olika arkiv och bibliotek. Så t. ex.
finnas äldre synodalhan dl ingår från Upsala stift i K. Riksarkivet, synodalakta 1582
— 1586 från Strengnäs i Kongl. Kammararkivet, sådana från Linköpings stift under
biskop Botvidis tid i Kongl. Biblioteket, sädana från Skara stift i Linköpings stifts
bibliotek o. s. v. En stor del af syuodalakterna förvaras i domkapitlens protokoll.
* I synodalprotokollet från Västerås 1595 heter det t. ex. »Om wphöijelses,
saltes, liuses och christninghekläder, ceremoniers affleggelse wardt beslutit in synodo,
at innan tilkommande S. Johannis fest skulle vti heela stichtet wara totaliter aff-
skaffat, sub poena privntionis.* Och dock heter det i protokollet från det följande
prästmötet, 1 596: »Huilken icke än nu haflPwer aflaght ceremonias iam prohibitas,
uphöijelsens, saltsens, husens och christninghs kläder, han lägge nu totaliter af] effler
thenna dagh, ut simus conformes.» Västerås Domk:s prot. Jfr ock sy nodalak terna
från Strengnäs 1582 — 86 i K. Kammararkivet.
^ Martin Aschaneus’ anteckn. i Skokl. Q vart vol. n:o 74, numera i K. Riks-
arkivet. Härmed må jämföras följande nära nog samtidiga beslut i Västerås: »De
signo crucis blef af hela prästerskapet beslutit, at eflfter det är ett godt christeligit
wärck och en god kyrckioseedh, som icke utan the enfaldigas förargelse kan af-
läggias, derföre skal det här effter uniformiter in omnibus ccclesiis behållas och
warda brukat.» Acta Synodi Arosiensis Anno 1616 ; Ecklesiastika Handl. Lit. I,
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
