- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
120

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I20 H. SCHÖCK

När denna korporation antagit fasta former, är ej lätt att
säga. Philip Augusts privilegiebref af år 1200 känner ännu
icke någon scholarkorporation, utan är riktad till scholarema i
allmänhet. I ett bref af 1 2 1 3 ^ uppträda visserligen scholares
(liksom magistri) såsom en förening, hvilken utser fullmäktige,
men denna förening gör icke intryck af att vara någon fast ord-
nad korporation, utan endast ett tillfälligt »möte» af scholarer.
Men ungefär vid denna tid måste dock äfven scholarema hafva
sammanslutit sig till en verklig »universitas». Ett något år
emellan 12 10 och 12 16 skrifvet påfvebref* börjar nämligen på
följande sätt: »Scholaribus Parisiensibus. Quia in causis, que
contra vos et pro vobis moventur, interdum vestra universitas
ad agendum et respondendum commode interesse non potest,
postulastis a nobis, ut procuratorem instituere super hoc vobis
de nostra permissione liceret»; hvilken begäran medgifves.
Därigenom att påfven beviljar scholareme rätt att utse ett ge-
mensamt ombud eller en »procurator», erkände han deras kor-
porationsrätt — hvarför ock scholarföreningen fullt korrekt kallas
»vestra universitsis». Den ombudsman, de skulle fä utse, S3mes
åtminstone till befogenheten vara något så när identisk med den,
som sedermera titulerades »rector». Före 12 19 voro scholareme
i hvarje fall med full säkerhet konstituerade till en korporation,
hvars medlemmar enligt medeltidens vanliga bruk edligen för-
pliktades, ty ett detta år utfärdadt påfvebref ^ nämner, att scho-
lares »circa statum scolarium... conspirationem, conjurationem,
constitutionem seu aliquam obligationem juramento, fide vel
pena vallatam facere attemptarent» — uttryck, som alldeles
tydligt syfta på scholarkorporationens statuter eller »eder».
Då biskopen af Paris förbjudit dessa »conspirationes et conju-
rationes», hade »magistri et scholares» vädjat till påfven, och,
begagnande sin kort förut medgifna rätt att till sina angelä-
genheters utförande begagna en särskild fullmäktig,. hade de
till påfven afsändt en nuntius. Ändamålet vanns och biskopen
förbjöds att utfärda dylika påbud »in ipsorum universitatem».
De »magistri», som här omtalas och hvilka uppträda i förening
* Chartularium I, nr. 16.
* Chartularium I, nr. 24.
" Chartularium I, nr. 30.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free