Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PARISERSTUDIER UNDER MEDELTIDEN 121
med scholareme, äro icke alla lärame (magistri regentes eller
universitas magistrorum), utan, som det i ett följande bref för-
klaras, endast »artium liberalium magistri» ^ d. v. s. således
blott de magistrar, som icke tillhörde de s. k. högre fakulte-
terna och således ännu betraktades såsom scholarer.
Det syfte, i hvilket denna korporation var bildad, var
närmast bevakandet af scholarernes rättigheter, men ofta, isyn-
nerhet under striden mot kansleren och biskopen, voro dessa
desamma som lärarnes, och det låg därför ingen orimlighet i,
att alla lärame, ej blott artistfakultetens, anslöto sig till scho-
lcu*eme och genom sin auktoritet gåfvo ökad kraft åt deras
beslut och petitioner. Jag behöfver blott anföra ett exempel.
Ett påfvebref af 1212^ omtalar en »scholarium Parisiensium
querela». Klagomålen aisågo en punkt, som lika rörde lärare
och lärjungar, eller kanslerens vägran att lämna licens åt de
scholarer, som magistrarna förklarat lämpliga till lärare. Bi-
skopen i Paris uppger, tydligen fullt riktigt, att påfvebrefvet
tillkommit på begäran af »magistri et scholares Parisienses»,
som ju i denna angelägenhet hade ett gemensamt intresse,
hvarför det ej häller erbjöd några svårigheter för magistrarna
att biträda scholarernes petition till påfven. I hvaije fall till-
satte magistri och scholares gemensamt tre skiljedomare, under
det att kansleren tillsatte tre. Den dom, som denna kommis-
sion afgaf, afsåg såväl’ magistrarnes som scholarernes rättig-
heter, dels licensen, som véu: en gemensam angelägenhet för
båda, dels kanslerens rätt att häkta och döma scholarer, något
som egentligen blott berörde dessa senare.
I ett bref af 1221,^ utfåU’dadt af »universitas magistrorum
et scholarium», afses tydligen med »magistri» lärarne i alla fa-
kulteter, ty de rättigheter, man där förbehåller sig, skulle gälla
»pro quolibet magistro, cujuscumque facultatis fuerit de nostris».*
Här hafva båda samfunden således uppgått i ett enda, och
samma kr hade detta nya samfund skaffat sig ett sigill — tecknet
’ Chartularium I, nr. 31.
* Chartularium I, nr. 14, 16.
^ Chartularium I, nr. 42.
* Detta framgår ock däraf, att dokumentet är försedt med sigill af tre teo-
loger, som ju ej kunde tillhöra universitas scholarium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
