Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
124 H. SCHtCK
skulle gripa till flykten, »eller för någon annan tydlig och rätt-
vis sak», hvilken i tvifvelaktiga fall skulle afgöras af biskopen
eller dennes officialis.
Tio år senare eller 1222 erhöllo studenterna ännu större
fördelar. Honorius III förklarade då,^ att endast den scholaris,
mot hvilken sannolik misstanke fanns, skulle kunna inmanas i
häkte, och ur detta skulle han lössläppas, så snart han ställt
borgen. Kanslerens fängelse skulle nedbrytas och endast bis-
kopen skulle äga rätt att hålla den brottslige i ett »hederligt»
häkte.
I den ryktbara bullan Parens scientiarum af 1231 ’ upp-
repade Gregorius IX dessa bestämmelser och tillade dessutom,
att om någon scholar dödades eller stympades och scholareme,
trots påminnelser, icke inom fjnrton dagar erhöllo upprättelse,
så skulle de äga rätt att atbryta föreläsningame, tills dess de
fått rättvisa. Om någon oskyldigt häktades, skulle de genast
kunna atbryta universitetets verksamhet (statim a lectione ces-
sare). Ingen scholar skulle kunna häktas för gäld, och h var-
ken biskopen, hans officialis eller kansleren skulle kunna på-
lägga dem några penningstraff. Däremot skulle scholareme
ej få gå väpnade i staden, »et illi, qui simulant se schplares
nec tamen scholas frequentant nec magistrum aliquem profi-
tentur, nequaquam scholarium gaudeant libertate».
Både gent emot den borgerliga och den kyrkliga rätt-
visans öfvergrepp voro scholareme således tämligen godt skyd-
dade, och icke minst viktigt var, att påfven åt en särskild
dignitär, biskopen af Senlis, uppdrog att såsom conservator
privilegiorum öfvervaka, det ingen gjorde intrång i universi-
tetets privilegier.*
Man kan då fråga: huru kunde scholareme själfva göra
dessa privilegier gällande? Vi komma därmed in på scholarens
rättsliga ställning. Sås^-m det nyss gjorda citatet visar, gälde
dessa privilegier blott för den, som verkligen var scholar, d.
* Chartularium I, nr. 45.
■ Chartularium I, nr. 79.
^ Sammanstötningar mellan denne ocli biskopen af Paris uteblefvo ej. Char-
tularium II, nr. 1 137. 1382 blefvo tre biskopar »conservatores privilegiorum».
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
