Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126 H. schCck
vosten äfven då vägrade, skulle rektor vädja till kansleren och
slutligen till biskopen. I de andra fakulteterna, öfver hvilka
rektor ej hade något att säga, skulle hvar magister återfordra
sin scholar.
Visserligen klagas det någon gång öfv^er, att dessa privi-
legier kränktes, men i allmänhet tyckas de ganska strängt
hafva upprätthållits. Så t ex. lät ärkebiskopen af Rouen 1388^
häkta en prior, som var hans underordnade, men då uppträdde
rektor och universitetet och återfordrade honom, under förkla-
ring >que le prieur est escolier, bacheler en decrés, et (ils) ont
priviléges que nul escolier ne doit estre tenus en prison se
n’est en ij (deux) cas, Tun quant il est conveincus de crime.
ou prins en present meffait; et se pour autre cas il est detenus
prisonnier, il doit estre rendus au recteur>.^
Detta privilegium var utan tvifvel det viktigaste, som
scholareme hade, men de ägde ock en mängd andra, af hvilka
några håu* må påpekas.
Redéin 12 15 medgaf kardinallegaten Robertus scholareme
rätten att göra »obligationes et constitutiones fide vel pena vel
juramento vallatas» bl a. »pro taxandis pretiis hospitiorum».
Detta prixaleg^um innebcir utan tvifvel en stor fördel. Så länge
universitetet befann sig på La Cité, var trångboddheten ytterst
stor, och de borgare, som där ägde hus, gjorde naturligen allt
för att skörta upp scholareme. Detta tyckes hafva varit en
bland de hufvudsakligaste anledningarna^ att dessa slöto sig
samman till en korporation, och det var nu denna korporation,
som tog hyresfrågan om hand, ej den enskilde studenten. Och
detta privilegium »taxationis hospitiorum» upphörde ej, då
scholareme öfvergif\4t la Cité och flyttat öfver till Quartier
latin. Men det fordrades ock, att den andra parten, hyres-
värdame, tvingades att erkänna korporationens rätt, och detta
skedde, som det synes, genom påfvens och konungens gemen-
samma ingripande. Den exakta tidpunkten för detta ingri-
pande känna vi ej. 1221* nämner påfven, att magistri och
scholares taxerade »domorum pretium contra ordinationem auc-
* Chartularium III, nr. 1548.
^ Chartularium I, nr. 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
