Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA FABISERSTUDIER UNDBR MEDELTIDEN 1 2g
et manifestls.» I följd häraf fordrade han, att huset fortfarande
skulle mot hyra stå scholarema öppet. Då prevosten vore
»universitatis, rectoris et scolarium protector ac suorum privi-
legiorum defensor», borde han ej lyssna till motparten. Pre-
vosten fann ock, efter att hafva hört bägge partema, »cogni-
tionem habitationum scolarium Parisiensium ad dictum recto-
rem pertinere.» Ville orden själf bebo huset eller på lifstid
öfverflytta nyttjanderätten på någon annan, stode det fritt, men
i annat fall skulle scholarema, så framt de betalade den h3rra,
dll hvilket huset rättvisligen taxerades, få bo kvar i detta.
Från prevosten vädjade orden till konungen, men denne fast-
stälde underrättens dom.
Då bestämmelserna voro så stränga, måste stor vikt
hafva legat på taxering^snämndens sammansättning, och na-
turligen funnos ock bestämmelser härom, ehuru jag icke lyc-
kats upptäcka någon utförlig förordning härom i mig till-
gängliga handlingar. ^ Såsom jag nyss påpekat, skulle taxerin-
gen 1 23 1 förrättas af två magistrar och två borgare, men af
ordalagen att döma synas äfven borgarne hafva utsetts af
magistrarna. I ett bref af 1261’ kallas värderingsmännen
>taxatores deputati tam per carissimum in Christo filium nostnmi
regem Francie illustrem quam per Universitatem eandem ad
taxandiun domos civium civitatis Parisiensis», och häraf vill
det således synas, som om konungen tillsatt den ena hälften,
imiversitetet eller magistrarna den andra. Men i intetdera fadlet
tyckes den mest intresserade parten eller värdama hafva fått
deltaga i valet af värderingsmän. Och i praktiken fingo borgame
icke ens alltid vara med i själfva nämnden, hvilken för öfrigt
hade en vid olika tillfällen ganska växlande sammansättning. Vi
hafva nämligen åtskilliga dylika taxeringslistor i behåll. Den
äldsta är från 1282^ (den 20 febr.), och i denna taxeras husen
af två magistri in theologia. En annan taxering samma år
^ Frägan finnes behandlad i en af handling af Jourdain: La taxe dei loge-
menU dans rUniveralé de Paris (i Mém. de la Soc de Phist. de Paris. 1878).
Men till detta arbete, som mig veterligen ej finnes i Sverige, har jag ej haft
tillging.
’ Chartularium I, nr. 380.
’ Chartularium I, nr. 511.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
