- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
133

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SVENSKA PARISERSTtTDIKR UKDER MEDELTIDEN 133
tetet Utnämnde, edsvurne pergamenarii skulle värdesätta läggen.
Därefter skulle handelsmannen under 24 timmar hålla lokalen
öppen och blott sälja sin vara åt scholarer och andra enskilda
personer, men ej åt pergfamentshandlame i Paris, som först efter
dessa 24 timmars förlopp fingo uppträda såsom köpare. Hvad
de parisiske pergamentshandlandena beträffar, tvingades de att
afgifva följande ed. De skulle icke få göra några »conspira-
tiones» till förfång för magistrar och scholarw, de skulle ej
begå något svek i handeln, ej ingå några hemliga öfverens*
kommelser med skinnförsäljare och ej köpa pergament annat än
vid S. Mathurin eller på offentlig marknad. Om en parisisk
pergamentshandlande köpte pergament i närvaro af en magister
eller scholeiris, skulle denne senare äga rätt att få en del at
pergamentet till det pris, för hvilket det köpts; magistern eller
scholaren skulle likväl gifva pergamenariem sex denarer per
livré för dennes möda. På Lazari-marknadens första dag
skulle den senare icke fä köpa pergament, innan magistrar
och scholarer köpt till sitt behof. ^
På Scimma sätt tyckas illuminatorer, bokbindare och skrif-
vare* hafva blifvit universitetet underdåniga, men också —
och däri låg deras fördel — delaktiga af universitets privile-
gier. Och dessa voro icke obetydliga, ty utom de nämnda
åtnjöto universitetets medlemmar skattefrihet från alla person^
liga pålagor, såsom >taille> och »peagium» (bropengar o.s.v.),
från tionde, från tull på säd, vin o. d., och den lag, som eljes
gälde om underhaltigt mynt, skulle ej tillämpas på dem.*
Vi skola nu taga en öfversikt af de olika klasser eller
grupper af scholarer, som kommo i åtnjutande af dessa privi-
legier. Det blir tillika en öfversikt af examens- och studie-
väsendet i Paris.
Lägst på rangskalan stod den og^raduerade scholaren eller
studenten i egentlig mening. Någon uppgift finnes icke om

* Chartularium H, nr. 574, 574 a, 575, 575 a.
* Denna skare var ej obetydlig. I ett bref af 1368 uppräknas 14 librarii,
15 illuminatores, 11 scnptores, 6 ligatores libronim och 18 pergamenarii. Chartu-
larium ni, nr. 1347.
’ Chartularium II, nr. 589, m, nr. 1367, 1635 m. fl. samt II, nr. 660,
702, 707.



CmOO^^


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free