Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1^8 H. SOHt^OE
dock med undantag för de kamrater, tillsammans med hvilka
han bodde, och älven de skulle blott få mottaga hvad han
frivilligt g af. Om någon med ord eUer gärningar tillfogade
bejaunen något ondt med anledning af hans bejaunia, skulle
denne genast hemligen uppenbara det för vederbörande nations-
procurator eller facultetsdekan; likaså skulle alla, som afiagt
ed till universitetet, uppenbara, om någon slagit, smädat eller
hotat en bejaunus för dennes bejaunia. I alla dessa fall hotas
med stränga straffbestämmelser.
Detta dekret har emellertid, som så ofta under medeltiden,
endast betydelse såsom en redogörelse för de öfvergrepp, som
man i verkligheten tillät sig, ej för dem, som man aiflägsnade.
Redan två år därefter utfärdades nämligen en ny förordning,
som visar, att de öfverklagade missförhållandena ostördt fort-
gingo. Det heter där, att universitetet från många ofta mot-
tagit klagomål öfver, att åtskilliga personer med maktspråk
röfvat från enfaldiga scholarer deras egodelar under förevänd-
ning, att de skulle betaja för sitt bejaimiat; att de vidare,
ökande ondt med ondt, satte taxan härpå fullkomligt godtyck-
ligt samt i det syftet tvingade nykomlingéuna att visa fram
hela den kassa, hvilken de skulle använda till studiekursens
fullbordande; att bejaunema pryglats och förolämpats o. s. v.
1340 års förordning hade således ej hjälpt till något, och att
den nu förnyades, hade antagligen samma obetydliga effekt
Emellertid skulle bejaunen nu börja sina studier inom
artistfakulteten, ty först sedan han genomgått denna, kunde
han öfvergå till en högre fakultet; åtminstone var detta bru-
ket, om än det icke finnes någon direkt lagbestämmelse här-
för. Vi skola då taga en kort öfversikt af studietiden, studie-
metoden och examensväsendet inom artistfakulteten.
Det akademiska läsåret hade strängt taget icke några
terminer, enär vissa lektioner kunde fortgå äfven under ferierna,
men dock funnos flera afbrott, då föreläsningarna i det hela
lågo nere. Den egentliga mellanterminen var på sommaren,
och enligt Parens scientiarum 1231 ^ skulle den ej fä utsträc-
kas öfver en månad, hvaijämte baccalarei skulle, om de sä
Chartularium I, nr. 79,
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
