- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
146

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

146 H. SCHtJCK

Om lärjungames egna disputationsöfhingar får jag tala i
samband med redogörelsen för examensväsendet, till hvilket
jag nu öfvergår.
Äldst fanns blott en examen, magistergraden, och ma-
gistertiteln utdelades blott af kansleren i Notre Dame. Men
sedan universitetet flyttat öfver till den vänstra Seine-stranden
och således undandragpit sig Pariserkanslerens jurisdiktion, kom
kansleren i S. Geneviéve att utöf va den högsta myndigheten inom
Quartier latin. Man kunde således aflägga examen på två
ställen, antingen, såsom förut, vid Notre Dame eller vid S.
Greneviéve. Den förra kadlades examen inferius, den senare
examen superius (beroende på belägenheten — »examen där
nere» och »examen där uppe»). Men under striden med kan-
slererna utvecklade sig ock en följd af förberedande examina.
Magistergraden eller »licentia docendi» utdelades» såsom
nyss nämndes, äldst af kansleren i Notre-Dame. Men då denne
synes hafva missbrukat sin rättighet, sålt licenser för penningar
o. s. v. samt vägrat licens åt fullt kvalificerade personer, grepo
magistrame i Paris in mot detta förmynderskap. Efter en
längre strid träffades slutligen, 12 13, en öf verenskommelse, *
enligt hvilken kansleren förband sig att ej utkräfva några pen-
ningar för licensen. Hvad artistemas magistergrad beträffade,
så skulle en kommission af sex personer utnämnas, af hvilka
kansleren skulle utse tre, magistiame tre, och den, som af
dessa sex eller blott af nämndens majoritet ansågs värdig att
blifva magister, honom skulle kansleren icke kunna förvägra
licens; denna nämnd skulle förnyas hvar sjätte månad. Så till
vida bibehöll kamsleren sin gamla rätt, att hém tillerkändes
m)mdighet att utdela licens äfven utan nämndens förord.
Därmed var således en examenskommission konstituerad,
och 1 2 15 bestämdes ytterligare, att ingen skulle få examineras
inför denna, som ej fyllt tjugo år och sex år studerat artes. *
Men de, som vid denna examen fylde måttet, »presenterades»
utan vidare för kansleren, som då var skyldig att tilldela dem
licens.

^ Chartulahum I, nr. i6.
* Chartularium I, nr. 20.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free