Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
148 H. SCHtCK
eller åtminstone en gång cursorie, libri topicorum Aristotelis
et elenchorum två gånger ordinarie och minst en gång cursorie,
liber priorum en gång ordinarie och en gång cursorie, li-
ber posteriorum en gång ordinarie, Priscianus minor och Bar-
barismus två gånger ordinarie eller åtminstone cursorie, Prisci-
anus major en gång cursorie, hvarjämte han skulle hafva åhört
eller då åhöra De anima. Vidare skulle han svärja, att han
under två år flitigt bevistat magistrames disputationer och under
samma tid själf, då han därtill blifvit uppmanad, i skolan res-
ponderat »de sophismatibus», likaså att han under ett helt år
responderat »de questione».^ Från vissa af dessa fordringar
kunde dock nationen gifva dispens.
Förmodligen hade examinanden att inlämna en skriftlig
förteckning på dessa genomgångna kurser. ^ Den första dagen
»post brandones» * började determinationen, och determinatom
skulle sedan fortsätta att disputera från denna och till midten
af quadragesimalfastan. Disputationerna försiggingo i någon
viss magisters skola, och examinanden sades determinera >im-
der» denna magister. Men de, som afgjorde, om examen skulle
anses godkänd, voro de magistrar, som utsetts till examina-
torer af den nyssnämnda magisterns nation, och blott en af
dem ägde icke vitsord, utan skulle de döma såsom examens-
kollegium.
Att determinatom därvid förhörts på den uppgifha kur-
sen, är tydligt, men huru detta förhör tillgått, framgår ej af det
anförda nationsbeslutet. Dock förefaller det, som om examina-
tionen redan nu föregått quadragesimal-disputationen. Sedan blef
^ Jag yägar ej afgöra skiUnaden mellan »respondere de sophismatibiis» och
»respondere de questione», men förmodar, att skiUnaden berott på, om den före-
läsning, vid hvilken studenten responderat, varit en expositio eller en questio. Så-
som af det följande framgår, var det vanligt, att studenten vid en 9 questio» reka-
pitulerade lärarens argumentation och väl också då besvarade de inkast, som af au-
ditoriet gjordes däremot. Detta var »respondere de questione*. Då nu »respondere
de sophismatibus» sättes i motsats härtill, synes mig rimligast, att termen haft af-
seende på de disputationer, som följde efter en expositio.
* Någon dylik från Paris finnes ej kvar, men Denifle har (Auctarium I,
s. XXIX) anfört en från Wien.
* Brandones kallades första - veckan af quadragesimalfastan, vanligen odcså
söndagen i denna vecka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
