Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PARISERSTDDIER UNDER MEDELTIDEN 1 55
molestera dem, som licentierats i S. Geneviéve. Möjligen an-
såg sig kansleren äldst kunna af egen maktfullkomlighet ut-
dela licentia ät dem han ville, men af ett »statutum facultatis
artium» af 1259 finna vi, att fakulteten satt sig emot detta
godtycke. I denna skrifvelse klagas öfver, dels att kansleren
meddelat licentia åt sådana, som ej examinerats af fakultetens
förtroendemän eller öfver hufvud taget ej examinerats, dels
att han vägrat meddela licentia åt dem, som vederbörligen
pröfvats af de examinatorer, som utsetts af fakulteten. Häraf
synes således framgå, att examensordningen ännu ej varit fullt
bestämd och att kansleren och fakulteten ännu kämpade om
bestämmanderätten häröfver. Fakulteten bestred emellertid
kanslerens rätt både att själf examinera (»audire») och att
licentiera dem, som ej examinerats af fakulteten. Kansleren
hade väl åberopat sina privilegier, men då han trots flitiga
uppmaningar vägrat att förete dessa, ansåg fakulteten dem såsom
tills vidare obefintliga. Fakulteten hade därför enhälligt be-
slutat, att ingen baccadareus skulle få mottaga licentia utan
examination af fakultetens förtroendemän, ^ att ingen magister
skulle djärfvas att för sin lärjunge anskaffa en dylik licentia
och att ingen magister, som ej därtill utsetts af fakulteten,
skulle få fungera såsom examinator i examen superius. Den
magister, som bröt häremot, skulle uteslutas ur magistrarnes
»societas» samt, om han var regens, förlora alla sina lectiones
(d. v. s. sin föreläsningsrätt), och den brottslige baccalareen skulle
aldrig fä inträde i magistrames societas — »oafsedt alla andra
straff, som vår fakultet kan pålägga». ^
Detta beslut hade äfven effekt, ty redan samma år an-
lände ett högst onådigt päfvebref ^ till kanslern i S. Geneviéve,
i h vilket bref denne »de antiqua, approbata et hactenus paci-
fice observata consuetudiue Parisius» förbjöds att utdela licen-
tia åt någon scholar, som ej examinerats af fyra magistrar,
hvilka utsetts af universitas magistrorum facultatis, samt af
’ Detta beslut, i hvilket baccalarei visserligen ej deltagit, var dock för dessa
bindande, emedan de vid baccalareatet svurit på att lyda fakultetens statuter, bland
hvilka detta beslut nu inkorporerades.
• Chartularium I, nr. 333.
’ Chartularium I, nr. 346.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
