- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tredje årgången, 1902 /
156

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

156 H. SCHtCK

dem befunnits skicklig. Därmed var denna viktiga stridsfråga
afgjord: examen var de facto förvandlad till en fakultetsexa-
men, och kansleren hade hädanefter blott att expediera den
licentia, som i verkligheten utdelats af fakulteten.
Med anledning häraf enade sig fakulteten 1260* om föl-
jande bestämmelser: ingen examinator (deputatus ad audien-
dum sive examinandum) skulle, medan han utförde detta upp-
drag, få »presentera’» eller examinera någon af sina egna lär-
jungar, och examinatorema skulle på så sätt väljas, att natio-
nerna utsago elektorer, hvarefter dessa inför vederbörande
fakultet valde examinator. Den emot S. Geneviéve afvoge
kansleren i Notro Dame påstod väl 1284, att examinatorema
också här sålde licenser för penningar, men beskyllningen
förefaller knappt grundad, och magistrame frågade med rätta,
hvarför kansleren ej namngaf dessa brottslingar. * Vidare upp-
gifver kansleren, att magistrarna sprungit kring i härbärgena
och uppmanat pojkar, som blott studerat tvä eller tre år i Pa-
ris, att begära licentia i S. Geneviéve, samt att de därefter
utpressat penningar af dem. Men detta bestrides, ty ingen,
som ej fyllt tjugo år, hade licentierats i S. Geneviéve, och be-
skyllningen tillskrifves förbittring öfver, att ingen scholar ville
undergå examen i Notre Dame, så framt kansleren ej kallade
magistri actu regentes till examinatorer. Kansleren i Notre
Dame påstod vidare, att 400 scholarer under året erhållit licen-
tia i S. Geneviéve, under det att det i verkligheten blott varit
120** o. s. v. — som man ser var förhållandet mellan den nya
och den gamla examensanstalten ej det bästa.
Liksom 1 Notre Dame var examen i S. Geneviéve dub-
bel, men afdelningama följde här i omvänd ordning: först en
tentamen inför kansleren, sedan en examen inför fakulteten.
Den förra examen förrättades af fyra magistrar, som kansle-
ren själf utsett, en från hvarje nation; den senare inför fakul-
teten, också af fyra magistrar, en från hvar nation, men hvilka

* Chartularium I, nr. 363.
’ Chartularium I, nr. 515.
" Det står sexcies viginti, som möjligen ftr tryckfel för sex et viginti. Kanske
menas, att det varit sex »auditiones» på 20 examinander hvar. 1 288 bestämdes
antalet examinander till 48, 1328 till 16 i månaden.






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:00:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1902/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free