Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVKNSKA PARISERSTUDIKR UNDER MEDELTIDEN 1 57
valts af nationernas elektorer på det nyss omtalade sättet. Det
närmare förfarandet framgår af de eder, som alla i examen
intresserade aflade.
De, som ville erhålla licentia, svuro inför fakulteten —
som genom denna ed sökte trygga sin rätt — att de i allt
lagligt och hedersamt skulle, i hvilken ställning de än kommo,
lyda universitetets rektor och nationens prokurator; att de
skulle foga sig efter nationens stadgar och kämpa för dess
rättigheter och att de likaså skulle foga sig efter fakultetens
beslut och stadgar.^
Kansleren i S. Geneviéve svor att hvarje år, åtminstone
en gång, hålla examen (aperire suum temptamen)^ och att till
denna kalla fyra magistrar, en från hvar och en af de fyra
nationerna, hvilka magistrar förut inför fakulteten svurit att
blott släppa fram värdiga baccalarei och att underkänna ovär-
diga. Sedan han granskat de intyg, som examinand! medfört,
hvar och en från en magister inom sin nation, om att de de-
terminerat och responderat samt åhört de nödiga föreläsnin-
garna öfver den bestämda kursen, och sedan de examinerats
och erhållit betyg enligt de fyra sagda magistrames vittnes-
börd,^ skulle kansleren förklara dem värdiga att kallas till
den andra examen inför fakulteten. De baccalarei, som sedan
godkändes af fakulteten, skulle också han godkännsi, när de
för honom »presenterades» af universitetets rektor (d. v. s. han
skulle icke kunna vägra licentia åt dem, som godkänts i denna
andra examen inför fakulteten och för hvilka rektor med an-
ledning däraf anhöll om licentia). Likaså svor han att god-
känna de examinatorer, som utsetts af fakulteten, samt anvisa
dem examenslokal, men själf ej på något sätt blanda sig i
examen. Slutligen svor han att ej för sitt åtgörande i denna
examen utpressa eller mottaga penningar, och samma ed skulle
han förmå subcancellarius, som borde vara magister in theo-
logia, att aflägga inför fakulteten.
^ Chartukrium II, sid. 675.
’ Kramen böljade dagen efter Pnrificatio (3 febr.).
’ Finito dicto temptamine et omnibos auditis et temptatis et secondnm
depositionem dictomm iiij magistromm prdinatis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
