Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PARISERSTUDIER UNDER MEDELTIDEN 159
portion af examinandi, swn enligt bruket iakttogs; ^ att exa-
minatorema vid slutet af examensmånaden skulle till rektor
öfverlämna en förteckning på dem, de godkänt, hvilken för-
teckning sedan skulle uppläsas inför fakulteten; att om någon
af fakultetens alla magistrar hörde, att någon ovärdig exami-
nand godkänts eller någon förtjänt underkänts, så skulle han
hemligen yppa detta för rektor, som noggrannt skulle under-
söka saken och för all framtid utesluta den brottslige »ab
omni officio facultatis», så framt icke denne kunde bevisa sin
oskuld. Försummade rektor sin skyldighet, skulle den felande
straflFas efter fakultetens godtfinnande.
Tyvärr är, mig veterligen, intet bekant om examenssättet
i denna första examen; själf va fordringarna kunde naturligtvis
ej vara andra än i fakultetens egen examen.
Någon ed, som svurits af de magistrar, som examinerade
1 fakultetens egen examen, finnes ej kvar och har måhända
aldrig funnits, kanske emedan en dylik ansågs öfverflödig,
då fakulteten ju själf valde examinatorema och öfvervakade
examen.
De baccalarei, som skulle examineras, hade att svärja .två
eder, en inför fakulteten, innan de släpptes upp i förhöret in-
för kansleren, en »in camera» d. v. s. vid den egentliga exa-
men inför fakulteten. Den förra eden, som af såg att skydda
examinandemas och fakultetens själfständighet gent emot kan-
sleren, innehöll, att licentiandi icke på något sätt skulle muta
kansleren, subkansleren eller deras tjänare; att licentiandus
själf skulle välja sin examinator bland de fyra, som af kan-
sleren utnämnts,) och icke genom hotelser, böner eller dylikt
låta förmå sig att taga en annan; att om kansler, subkansler,
examinator eller* deras tjänare bådo om mutor, genast, inom
fjorton dagar, uppenbara detta för rektor eller nationens pro-
kurator. Vid det senare tillfället, således vid fakultetsexamen,
svuro de, att de »åhört» de läroböcker, om hvilka förut talats,
nämligen Priscianus major och minor en gång ordinarie och
två gånger cursorie eller tvärtom, Ars vetus en gång ordinarie
’ 1338 bestftmdes, att blott 16 skulle A examineras, 8 i hyaije »auditio»,
och dSraf tre gallid, tvä picardi, tvi normanni och en anglicus. Chartularium
II, s. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
